Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 644
RYSKA TIDEN.
Hvad slutligen den lägre befolkningens näringsförhållanden
beträffar, trycktes också de af den ryska konkurrensen. Bedan
i början af perioden, då stadens arbetare i anledning af en ny
taxa, som de ej ville godkänna, strejkade att lossa och lasta
skeppen i Trångsund, fingo garnisonssoldaterna af Peter den
store tillstånd att mot betalning arbeta för privata personers
räkning, och vi hafva redan nämnt, huru Isakoff i detta afseende
ville bibehålla allt vid det gamla. Ehuru det visserligen senare
blef regel, att militären ej skulle få tagas i enskildt arbete, skedde
sådant likväl fortfarande, helst officerarne, som fingo betalningen,
ogärna sågo en inskränkning af soldaternas arbetsrättighet.
Dessutom arbetade i staden äfven en mängd löst ryskt folk. Så
klagade t. ex. 1770 stadens arbetare, att köpmännen engagerat
„burlacker" och andra ryssar i sitt arbete.
Arbetslönerna voro, i anledning af lifsmedlens dyrhet, mycket
höga. En dagsverkare bekom vid medlet af seklet 10 kopek
om dagen, utom höbärgningstiderna, då dagspenningen steg till
15 kop. jämte kost. En dräng betingade sig om året emellan
12 och 20 rubel, en piga 10 à 15 rubel och dessutom skor etc.
1 forlön pretenderade formännen för en resa till S:t Petersburg
2 rubel och till Villmanstrand 80 kop., menförestiden t. o. m.
resp. 2: 50 och 1 rub. 1744 fastställdes en ny formans- och
dragartaxa för staden, enligt hvilken för uppbärning från
stranden af en tunna salt erlades B kop. till de närmare och 3 */,
kop. till de aflägsnare delarna af staden.
Sistnämnda år hade ock formännens antal ökats till 25, vid
hvilken siffra det ungefär synes förblifvit ända till periodens
slut. De hade sin „ålderman" och voro organiserade som ett
skrå. Sedan den ryska stadsordningen blifvit rådande i staden,
kallades alla simpla borgare ofta med ett gemensamt namn
„me-schaniner". Enligt „Bürgerbuch" var antalet „Beisassena inalles
239, hvaraf ett hundratal betecknas som dragare, ett tjugutal
som formän, lika många som arbetskarlar o. s. v. Härvid är
dock att ihågkomma, att flere af de egentliga småborgarne låtit
inskrifva sig i tredje gillet och sålunda gingo under namn af
köpmän, oaktadt de troligen ej idkade någon egentlig handel.
Ännu mer än handel, handtverk och andra borgerliga
näringar ledo under ryska tiden stadsbornas jordbruk och därmed
sammanhängande sysselsättningar.
Staden hade, såsom vi erinra oss, vid dess eröfring 1710
ännu kvar af sina stora donationer hemmanen sydost om staden:
Llgre
yrkesidkare.
Stadens
jord-egofSrhållan-den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
