Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 646
RYSKA TIDEN.
för att få plats för sina bostäder. I ingeniöröfverstens närvaro
anvisades nu Neitsytniemi udde äfvensom marken „vid lägret"
vid S:t Petersburgska vägen för anläggande af de två nya
förstäderna.
Det ser t. o. m. ut som om regeringen nu med allvar tagit
sig an frågan om ordnandet af stadens egoförhållanden. Om
hösten s. å. anlände nämligen till Viborg justitierådet von
Vie-tinghoff för att, på uppdrag af dirigerande senaten, ^besiktiga,
inventera och undersöka de hemman, som af ålder varit staden
underlagda". Åtföljd af kamreraren Dichæus reste han omkring
i stadens omnejd och tog i ögnasikte alla hemman och torpställen,
som fordom tillhört staden. Men någon åtgärd vidtogs emellertid
icke med anledning af hans besök, och allt förblef vid det gamla.
Den efter privilegiernas andra konfirmation 1766 tillsatta
kommissionen föreslog därför, att staden skulle återfå alla dess under
svenska tiden innehafvande gods, helst också Peter den store vid
eröfringen af Östersjöprovinserna förklarat reduktionen därstädes
för upphäfven. Men justitiekollegiet, som sannolikt fruktade att
en sådan åtgärd skulle stöta på oöfvervinneliga hinder från
donatariernas sida, förklarade att Peters löfte gällt endast
Estland och Livland, och frågan fick åter förfalla1). Ännu 1780
hette det därför: „das Territorium der Stad t, ebenso wie ihre
Jurisdiktion, endiget sich mit den Vorstädten".
Dock lyckades det staden att för en tid få
arrenderättigheten till Slottsholmen sig tillerkänd. Holmén hade — såsom
redan nämndes — legat öde efter 1710 ända till lilla ofreden.
Med myndigheternas begifvande hade handlandena emellertid
därstädes anlagt brädgårdar och beckbruk längs stranden uppåt ända
till Sittasaari holme. Efter 1741—1743 års krig erbjödo sig
emellertid några „utom borgerskapet stående personer" att
upptaga det öde hemmanet under förutsättning, att köpmännen, som
innehade stranden, skulle deltaga i skattens utgörande. Då
protesterade magistraten, som ansåg att staden var närmast berättigad
till holmens besittning, uti ståthållarkansliet mot dess öfverlämnande
åt någon privat person och fick 1746 hela holmen på arrende mot
revisionsräntans erläggande. Staden tillgodogjorde sig nu en tid
bortåt den nyvunna marken på bästa sätt. På den mot staden
vettande stranden uppstod den ena brädgården och beckfabriken efter
’) Engelhardt, som 1767 gaf ett särskildt utlåtande, föreslog, att åt staden
»kulle gifvas „6 värst land i en halfcirkel på östra sidan, och att godsegarne skulle
få ersättning på annat håll".
[-Slottsholms-arrendet.-]
{+Slottsholms-
arrendet.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
