Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786 ÃTERFÖRENINGENS TID.
Borgmästarna
Ekmark och
Buchman.
den samma âr nytillträdande justitierâdmannen Buchman fann
râdligt att reservera sig mot oredorna i kassaärendena, arkivet och
expeditionsangelägenheterna, i hvilka ingen ordning kunnat fäs till
stând trots viceordföranden Cygnœi och viceborgmästaren Hans
sons goda vilja. Slutligen mäste ock aktuarien Brandenburg
anhâlla om vederbörandes öfverseende, enär han ur det oordnade
arkivet ej var i stând att finna rätt pâ stadens handlingar1).
Sedan staden - sâsom ofvan nämndes - genom förordningen
2/lo 1817 erhâllit „fullt râd“ med tvenne borgmästare och sex
râdmän och denna styrelse efter borgmästar Europœus’ afskedsta-
gande 1821 trädt i utöfning af sin verksamhet, förändrades för
hâllandena smäningom till det bättre. Af borgmästarna skulle
den ena eller justitieborgmästaren förestâ justitieärendena samt
exekutionsverket, och den andra eller politieborgmästaren det som
rörde handeln, ekonomin och polisen. Af râdmännen äter skulle
fyra vara s. k. litterate eller justitierâdmän samt tvenne illitterate
eller politierâdmän. En justitierâdman skulle föra ordet i käm
närsrätten, i hvilken säsom ledamöter skulle fungera turvis bor
gare af handels- och handtverksklasserna, ett halft âr i sänder.
Politierâdmännen skulle väljas, den ena inom handelssocieteten, den
andra bland fabrikanter och handtverkare `-’).
De nya borgmästarna, af hvilkas initiativ mycket berodde,
voro Per Ekmark (l822_1859), justitieborgmästare och ordfö
rande i râdstufvurätten, och Johan Buchman (1822-1838), po
litieborgmästare och ordförande i magistraten. De voro hvad
man i allmänhet plägar kalla „den gamla tidens män“, som icke
synnerligen brâdskade med reformer; men samvetsgranna och
plikttrogna visste de dock att i stadsstyrelsen ingjuta en länge
1) Mag. prot.
1) Att stadens tjänstemannapersonal redan 1824 var tämligen fullständig finna
vi af följande förteckning: justitieborgmästaren Per Ekmark, politieborgniästaren
Johan Buchman; justitierädmünnen Anders Hällström, Alexander Strählman (ord
förande i kämnärsrätten) och Magnus Lavonius, politìerädmannen Vasililvanoffsky,
vicepolitierädmannen Johan Zincke;Ínagistratssckreteraren Jakob Judén; t. f. räd
sturättsnotarien Fredr. Melart, stadskaseören Kristian Borenius; registratorn Adolf
Sundblad; t. f. aktuarìen And. Koskinen; kämnärsrättsnotarien Henrik Sylviander,
2 kimslister och 1 kopist, stadsarkitekten Joh. Strählman, stadsauktionisten Niklas
\Vu1ffert; stadsfiskalen Julius Adolf Krogerus; t. f. stadsfogden, justeraren Jak.
Joh. Andström, rädstuguvaktmästaren Henrik Kosolin. Staden hade dessutom i
sin tjänst 3 kvartalsuppsyningsmän, d. v. s. poliser, 5 stadstjänare, 18 brandvakter.
1 skorstensfäjare och 1 stadsprofoss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
