Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FABRIKER. 841
Slutligen mä. nämnas, att brännvinsbränningen pá 1860-ta1et,
efter brännvinsförpaktningens upphafvande, nádde en utveckling,
jämförbar endast med tobaksindustrins. Först byggdes det Ro
theska. bränneriet, privilegieradt 5/„ 1867, som 1875, oaktadt
det ett par ar tidigare härjats af vâdeld, tillverkade varor för
icke mindre än 140,000 mark. Sedan tillkommo i tidsföljd -
för att endast nämna de största: Ivan Schuschins (priv. 4/9
1869 tillv. v. 71,000 mark), Tschusoffs & Sapetoffs (priv. 8/,0
1869, tillv. v. omkr. 250,000 mark), Helena. Siliverstoffs (priv.
5/9 1872, tillv. v. omkr. 120,000 mark) o. s. v. 1 slutet af
perioden funnos omsider i länet inalles sju 1) stycken fabriker
för beredande och förädlande af spritvaror, hvarför de ock af
folkhumorn kallades „sjustjärnan“.
Af öfriga fabriker, hvilkas tillverkningsvärde understeg
50,000 mark, mä endast nämnas: Hä-ggbergs kakelfabrik
(priv. 30/5 1874 (tillv. v. 21,000 mark), G. Nyholms tapetfabrik
(priv. 23,9 1874; tillv. v. 41,000 mark), G. A.Ahrenbergs skjortfabrik
(priv. 3/4 1875; tillv. v. 21,000 mark), Palmbergs mineralvatten
fabrik, fyra möbel- och likkistfabriker 0. s. 11.9). Läggas hartill
ett par tre tegelfabriker äfvensom vaderkvarnen i Szt Peter
burgska. förstaden, hafva vi námnt de viktigaste af stadens in
dustrielle. inrättningar pá den tiden.
Inalles funnos 1875 i Staden 37 fabriker, större och mindre,
af hvilka dock endast 25 voro i verksamhet 3). Deras Sammari
Brännvinsbrlln
nerier.
öhm шлю.
l) De öfriga voro — för 511 vidt vi funnit: Fredericks och Nasaroffs, hvilka
herrar 1871 fingo 611501011; att uppföra hvar sitt bränneri, äfvensom apotekar L
Montella (priv. "l, 1875). Af desea voro dock, de tvů förstnämda belägna pa
landnorten.
1) Palmbergs mineralvattenfabrik (priv. ‘,/, 1872: tillv. v. omkr. 6,000 mark);
Hammarlunds möbel- och likkistfabrik (priv. "/,0 1863; tillv. v. 4,440 mark); Vik
mans enahanda fabrik (priv. ‘/, 1864; tillv. v. 6,262 mark): Lindholms enahanda
fabrik (priv. “/, 1865; tillv. v. 2,025 mark) och Erikssons fabrik för möbel och
tunnbindarearbetcn (priv. "/l 1865; tillv. v. 1,457 mark); V. Rothes va’ddfabrik
priv. "/, 1860).
‘) Icke i gang varende fabriker voro: Bödeckere, Kiriloffs, Kannins, Golins,
Tachirkins och F. Sergejeffs tobaks- och cigarrfabriker, Hieckisch möbelfabrik,
Brandte kardfabrik, Pìironene körredskapefabrik, Tschusoffe & Sapetoífs ättiksfahrik,
F. Sergejeffs mössfabrik och Matta Rantas koppar- och blecksaksfabrik.
Umm steden, i dess omnejd, voro i gang: Herttuala cikoriefabrik, Kinderc
lräpappersfabrik (egare apot. Thuneherg, priv. "/‚ 1860): Riittijíirvi tändsticksfabrik
(egare C. G. Clouberg, anlagd 1863); Säiniö presenning’sfabrik, (egare Björklund, priv.
1872); I. Schuschins tändsticksfabrik, alla i Viborgs socken; Summa fabriker für
De industriell“
inrättningnrnm
untel .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
