Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENSUREN. 897
nOtava” 1) 1860–1863, 7,Ilmarinen“ 2) 1867-1871 äfvensom
hSuomen lehtif’a) 1872-1874, som innan periodens utgång ännu
efterträddes af en ny 7,Ilma1’inen“. ,,Sananlennätin“ var på sin
tid den största finskspråkiga tidning i landet, ,,Otava“ — litte
ratursällskapets tidning _ under några år ensam härskande i
Viborg och likasom sina. närmaste efterträdare ifrigt förfäktande
finskhetens sak 4). ’
Sålunda hade småningom mark brutits för det fria ordets
välde i Viborg. Men i långa tider fanns ordets frihet blott till
namnet, icke till gagnet. Den dåtida styrelsen tålde ej resonne
manger, allra minst om de tangerade dess intressesfär. Detta
hade Peter Hannikainen, som redigerade Kanava samtidigt som
Snellman Saima, nogsamt fått erfara. Det hade i hans tidning
1) Otava. Sanomia Viipurista (1860-1863). Ett ark (stundom 2) i veckan.
Begynte med juli 1860 och åtföljdes åren 18m-1863 af en »lisälehti». Redigerades af
A. G. Corander.
’) Ilmarinen (1867-1871). Ett halfark iveckan. Redigerades 1867-1868 af
R. Mallenius och A. Hagman, 1869 af Mallcnius ensam, 1870-1871 af E. А. Fors
sell. - Robert Mallenius, f. i Tusby 1822. Flyttade iunga år till Viborg. Efter
att en tid ha varit förvaltare på Yxpää, inträdde han 1849 i Hackmanska firmans
tjänst, hvari han ännu kvarstår. En af finskhetens mest intresserade och hängifna
arbetare, har han varit med om grundläggandet af flera tidningsföretag i Viborg,
såsom af Sananlennätin 1856, i hvars redaktion han deltog, Aamurusko 1857, som
till största delen sköttes af honom, Otava 1860, i hvilken han också var en af de
främsta medarbetarne, och Ilmarinen, hvars hufvudredaktör han en tid var. För
inrättandet af folkbibliotek och många andra nyttiga företag har han, jämte Pynni
nen och andra, varit verksam på orten. Han har äfven uppträdt utom tidnings
pressen såsom författare, och ett af hans arbeten trycktes af Viborgs litteratursäll
skap, hvars kanhânda trognaste medlem han varit, bl. a. verkande såsom dess kassa
förvaltare anda från 1873.
a) Suomen lehti (1872-1874). Redigerades af Fredrik Polén, f. i Pieksämäki
1823, i’ i St. Michel 1884. Redan som student ifrig finskhetsvän, ingick han senare
i redaktionen för Suometar, hvars hufvudredaktör han var 1852-1856. Blef 1868
lektor i finska vid Viborgs högre elementarläroverk, 1874 kollega i historia m. m. i
Kuopio, samt 1877 lektor i religion och finska i St. Michel. Han var ock en verk
sam medlem i finska litteratursällskapen i Helsingfors och Viborg. Ordförande för
det senare, sammanställde och till stor del själf författade, »Kirjallinen aarreaitta»,
som utkom på sällskapets förlag. Polén hade ett folkligt skrifsätt och stor prak
tisk förmåga.
’) Andra periodiska publikationer, som icke kunna hänföras till de egentliga
tidningama, voro: Romanen, veckoskrift för den sköna litteraturen, utgifven 1846
af Cedervaller, »Sunnuntai- ja Pyhälehti», blott 7 numror, 1856 utgifven af H. K.
Corander.
Censuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
