Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARTIERNA. 999
reformvânnernas önskningar tydligt i dagen, men på rådhus
stâmmorna segrade den gamla till praxis vordna ordningen. Så.
hölls t. ex. 1894 i augusti ett möte, som skulle uttala sig om
önskvärdheten af en röstbegränsning från 25 till 10 eller en
röst, hvarvid enröstsanhängarne vunno fyrdubbel pluralitet 1).
Men vid rådhusstämman i oktober 1895, hvarvid nedsättnings
förslaget försvarades af herrar Hertz, Airaksinen, Humaloja, Åker
man, m. fl., afgjordes likväl frågan sålunda, att 3,247 röster (= 208
valsedlar) gåfvos mot, men endast 1,379 röster (= 235 valsed
lar) för detsamma 2).
Och på. samma satt har det gått med frågan om skattörets
sänkning från 400 till 300 mk, hvarom förslag väcktes redan
1886. Redaktören Jalander yrkade i Viipurin Sanomat till och
med på en sänkning till 200 mk, ehuru han dock gick in uppå.
300-marks-förslaget, enär det förra ej hade någon utsikt att gå.
igenom. Rådhusstämman beslöt likväl att den gamla ordningen
skulle bibehållas för 5 år framåt, dock icke med synnerligt stor
majoritet. Då förslaget 1891 ånyo upptogs, rönte det, trots
ifrigt försvar af herrar Åkerman, Lyly, Sallmén, Humaloja m. fl.,
samma öde och föll igenom med 5,007 röster mot 2,601. Och
därvid har det sedan förblifvit.
Då nu sålunda, trots alla ansträngningar från motsatt håll,
valordningen förblifvit sådan den varit, hafva också i de flesta
fall de svensksinnade, som representera den förmögnare delen af
samhället och bland hvilka således finnes det största antalet
l) I september 1895 höllo ock arbetarne ett röstbegränsningsmöte i Kron
St. Anne park.
’) Gå vi — för att komma till ett af de sista afgörandena i frågan — något
utom gränserna för vår period, finna vi, att denna fråga 1902 åter var föremål för
behandling vid en inför magistraten hallen rådhusstärnma. Det förslag, för hvars
dryftande stämman var utlyst, afsâg att lämna hvarje skattebetalande medlem
af kommunen endast en röst vid val af landtdagsrepresentanter för staden. Ma
gistraten föreslog dock för sin del, att förslaget skulle lämnas utan afseende, helst
det då förljöds, att stånderna vid nästkommande landtdag skulle hafva att förvänta
proposition, afseende förändring i röstberäkningen. Efter en längre diskussion, hvar
under 16 talare uppträdde, skreds till omröstning med slutna sedlar. Resultatet
blef, att 183 personer med sammanlagdt 2,959 röster röstade för magistratens för
slag samt 94 röstande med sammanlagdt 859 röster för förslaget om röstskalans
afskaffande.
Såsom exempel på med hvilket intresse landtdagsmannavalen i staden i all
mänhet omfattats vilja vi här nämna, att i landtdagsvalet 1896 deltogo 686 valmän
eller 63 procent af hela antalet, och hade de in summa 5,835 röster eller 73 pro
cent af hela antalet röster. Röstlängden upptog inalles 1,080 valmän, hvilka till
sammans hade 7,967 röster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
