- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
85

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VISSHETENS GARVA. 35

Fröjda vi oss öfver
Söka
Gud

Äro vi lika Herren Jesus?
de tillfällen vi få att vittna om Guds nåd?
vi med flit och allvar att erhålla sådana?
vet det.

Den stora skörden.

I utvärtes måtto var det fyra månader till skör-
detiden. Fälten omkring Sikar prunkade i sin
rika grönska. Men från staden såg Herren Je-
sus menniskorna strömma ut mot brunnen, der
han var. Herren Jesus kände, hvad som stun-
dade. Han gladdes på förhand. För hans inre
öga började folken hvitna till skörd. Och en stor
och rik skörd blef det i sanning både nu och se-
dan i början af apostlarnes verksamhet i Sama-
Henstland. Och när en kristen i dag blickar ut
på de böljande menniskomassorna, på de rika till-
fällen för evangelisk verksamhet och många jem-
förelsevis nya sätt, hvarpå Kristi kärlek börjat
vara verksam, så må han väl med skäl utropa:
skörden är mycken. Men här märka vi ett. När
skörden för oss synes aflägsen, kan den dock vara
nära. Guds klocka går ibland fortare än vår.
Strax före stora väckelsetider ser det ofta mör-
kast ut. Ibland oss hafva vi ju stora skaror af
ungdom, för hvilka vi ju så gerna ville måla Her-
ren Jesus. Ja, vi hafva ju gjort det hundratals
gånger, men fälten äro, i våra ögon, ännu så
omogna, frukten så ringa. Många, många äldre
gå ännu främmande för Jesu nåd och förspilla

tiden. Men låtom oss hålla på med att bedja,
bedja ifrigt och troende. Kanske skördetiden är
närmare, än vi tro.

Ännu ett. När Herren låter oss vara med un-
der tiden, då hans sak på ett eller annat sätt går
framåt mera än annars, så skola vi icke förhäfvas.
Andra tider och andra män hafva gått förut och
lagt grunden, och utan denna grund vore det när-
varande omöjligt. Gamla testamentet lade grund
för det Nya att stå uppå. Reformationen lade
grunden för vår tid. Grunden är ej alltid så skön
att se uppå som byggnaden, men ofta är den star-
kare, och derföre får man icke med pojkaktigt
förakt och öfverlägsen min skåda tillbaka på an-
dra tidsåldrars män och förhållanden, liksom om
vi nu ändtligen hunnit fullkomligheten. Längre
fram skall man se våra ofullkomligheter bättre
och klarare, än vi kunna se dem sjelfva.

Våra ord och Jesu ord.

Det är i Guds ord, kraften ligger, icke i vårt.
Se i vår text. Qvinnan fick väcka uppmärksam-
Hetenipavkterren Jesus.n Der trodde hennesrörd
och kommo, men sedan trodde de för Jesu ords
skull. Vi kunna icke mer än söka föra menni-
Skor till Jesus/men sedan vil Flerren Jesus, föra
dem till tron genom sin Helige Andes nåd. Och
vi skola alltid få se, liksom qvinnan, att kraften är
ej hos oss utan hos Jesus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free