Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 VID HEMMETS HÄRD.
skyendet af onda! Och dermed äro vi inne på
vårt ämne
Vanor och ovanor.
En ung person bör hafva ett högt ideal för hela
sin sträfvan. Bättre är att i det stycket sigta
för högt än för lågt. Sitt ideal efterbildar
man, om ock i vissa fall endast delvis. Låt
det blifva en vana hos vår ungdom att kora sig
ädla och goda ideal. Man får aldrig vara belå-
ten med sig sjelf eller sin närvarande ståndpunkt,
utan måste alltjemt sträfva framåt och uppåt.
Den, som oafbrutet rigtar sin blick mot jorden,
blir jordvänd med krogig rygg och ännu krokigare
själ. Denna alltför allmänna anda af / don’t care
är en usel och eländig ting. Huru slö, huru ut-
fättigepa allt adelotock fbidadöfhonmtre neat
djurisk blir ej den ungdom, som tagit ett sådant
motto. ett sådant ideal.
Hvarifrån skall ungdomen få sitt ideal? Många
halfvuxna och äfven tyvärr fullvuxna ynglingar
hafva funnit sitt ideal i någon dime novel eller
röfvare-roman. Hurudant är ett sådant ideal?
En duktig, djerf, hänsynslös varelse på en texas-
pony, med en revolver 1 hvarje hand och geväret
öfver axeln på jagt efter bufflar eller indianer,
eller ock en detektiv som är färdig att göra hvilka
illbragder som helst under utöfvandet af sin s. k.
rättvisa. Andra ynglingar taga jernvägskungen
eller köpmansprinsen till sitt ideal. Hela deras
motto består i ett enda ord: guld, guld! Än den
unga qvinnan då! Jo, 1 våra dagar hemta många
unga qvinnor sitt ideal från kärleksromanerna.
Der målas lyxen och beqvämligheten för dem på
det mest lockande sätt, der se de praktfulla por-
trätt af rika ynglingar, hvilkas enda förtjenst är
ärfd och består i en egendom, som far och mor
med svett och möda sammanskrapat och som
sonen nu slösar bort under bland annat idkeligt
fjesk för dumma flickor. Sedan en ung qvinna
läst några dussin sådana romaner, börjar hon
lefva i inbillningens i st. f. i verklighetens verld.
Möda och arbete hatar hon sjelf och föraktar alla,
som icke göra det med henne. Hennes fantasi
blir sjuklig, och gifter hon sig någon gång, så blir
det med den allsmäktige dollarn, med hvilken
följer som bihang någon gammal utlefvad ung-
karl eller ock af en fåfäng snobb. Hvar skall
man då finna ett värdigt ideal för ungdomen?
Hvad innebär ett sådant uttryck? Ett värdigt
zdeal!l för de unga innebär förkroppsligandet af allt
skönt, ädelt, sant och upphöjdt — allt som kan
sättas som mål för en lefnadsfrisk, uppåtsträf-
vande ande. Ädla män och qvinnor, som lefvat
och verkat 1 större eller mindre kretsar till men-
niskors sanna välfärd och Guds ära, kunna delvis
tjena som exempel för oss. Svårigheten härvid-
lag är dock den, att vi lättare efterfölja stora
mäns fel än förtjenster. Men finnes det då icke
ett felfritt och fullkomligt ideal, som likväl är en
menniska som vi? /esus Kristus är detta ideal
och han ensam. I honom bor allt skönt, sant,
godt och.ädelt i dess högsta potens, och i honom
hafva de unga ett värdigt ideal, en härlig före-
bild, som visserligen allt fortfarande skall sväfva
högt öfver och framom dem, men som ock på
samma gång skall lyfta dem allt högre och allt
längre framåt på en sann och lefnadsfrisk utveck-
lingsbana. I Jesus Kristus finna vi den nya ur-
bilden för oss menniskor. I samma mån som vi
sålunda blifva honom lika, i samma mån verklig-
göra vi den högsta och bästa möjlighet af vår
existens på jorden. Alltså — Jesus Kristus vare
målet och förebilden för de unge!
Vänjen eder, unge vänner, att frukta Gud och
hålla hans bud. Det är en god vana. En sann
gudsfruktan, grundad på en personlig bekantskap
med och erfarenhet af Guds frälsande nåd, är
vårt säkraste skydd mot alla dåliga vanor eller
ovanor, och är den bästa och förträffligaste grund-
sten i en god karakter. Derför nämna vi detta
först. Blygens ej för eder Gud ochpbralsane,
eder Bibel och edra fromma föräldrar. Väljen
den rätta fanan och varen henne sedan trogna
med all flit. Det är en ful ovana att förakta Gud,
hans ord och tempel samt andra heliga ting. En
del ungdom tror, att det är ett myndighetsbevis
att kunna föra på tungan några af Ingersolls
sofismer eller andra hädiska ord. Det är ett
stort misstag. Det är ett uselt ting att tala smäd-
ligt om Gud och hans dyrkan. Det är en rå och
obildad vana att så göra. Man behöfver ej vara
kristen för att afsky sådan uselhet. Lefde Sokra-
tes eller Plato, Cicero eller Seneca skulle de slå
sådana gudssmädande stortalare på munnen och
hänvisa dem till deras naturliga plats bland den
råa, ohyfsade pöbeln. En ärlig tviflare, och det
finnes sådana, talar ej ohöfviskt om Gud, tänker
ej heller ohöfviskt om honom, utan sörjer öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
