Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖTANKAR OCH SMÅBILDER.
«eKlok med måtta
hvar man vare,
öfverklok ingen;
för honom ler
lifvet fagrast,
som väl vet, hvad han vet.”
EDDAN.
I Chicago. Hvem af våra läsare har icke varit
i den stora verldsstaden en eller flera gånger.
Hvem har icke pustat under dess brännheta som-
marsol eller pröfvat på Kalle Vinters näsvishet
inom dess vidsträckta område. För resten reg-
nar det der också och det på gammaldags enkla
sätt alldeles som i Minnesota och Kansas, utom
det att smutsen på Chicagos gator äro mera fly-
tande i sin form än på de flesta andra ställen.
Och dock, hvad Chicago ändå är skönt, oaktadt
sin stenkolsrök och sitt nedsotade ansigte. Chi-
cago är Amerikas ungdomskraft eller tidigare
mandomsålder i dess qvintessens. Man känner
hur det verkliga lifvet här pulserar från folkets,
näringarnas och industriens kraftiga hjerta. Man
lefver i dubbelt mått, när man lefver i Chicago.
Så äro också de goda Chicago-boarne stolta öfver
sin sköna, storartade stad. Deras stolthet håller
jemna steg med stadens omätliga tillväxt. Hvem
kan vara stoltare än en af Chicagos ’’citizens?”
Ja, hvem? om icke invånarne i nordens tvilling-
städer St. Paul och Minneapolis eller i sydve-
sterns fagra med sydländsk fägring prunkande
drottning Kansas City. Så går det till i ett land,
som växer, som är ungdomstriskt, som har lif i
blodet och märg i benen, som har framtid, och
ett sådant land är ändå Amerika.
Oj Xx
+
Irländaren är en rolig kurre. Ibland kan man
nog blifva ond på honom, men ofta måste man
(
2
8
skratta. Han är en rolig kurre, det fins ett nytt
bevis derpå. När man promenerar på en af vest-
sidans gator i Chicago, så läser man plötsligt föl-
jande kostliga och riktigt uppfriskande ärliga tili-
kännagifvande: ""Imported Cigars made here.”
Så hade aldrig en småländing skrifvit, lita på det.
Bland de bättre och sämre skäl, som anföras
för ett grundligt inpluggande af de döda språkens
grammatik vid våra läroverk, hör man understun-
dom ett, som förtjenar särskild uppmärksamhet.
Studiet i fråga är oumbärligt, säger man, ty det
lärer ynglingen att tänka, så väl som tala mera
logiskerd Ta mera klart och tydligt. Utan
tvifvel kunna de grekiska och latinska grammati-
kerna med rätta göra anspråk på att besitta den-
na förtjenstfulla egenskap. Man brukar t. o. m.
påstå, att den klassiskt bildade mannen igenkän-
nes på sitt korrekta språk och sitt logiska sätt
att räsonera. Påståendet är så mycket mera be-
rättigadt, som man vet, att de gamla kulturfol-
ken lade särdeles stor vigt vid logikens studium.
Deras språk bära naturligtvis prägeln deraf. Icke
desto mindre synes det oss lika mycket vara en
omväg att studera latin och grekiska för att blifva
logisk”, som att läsa kinesiska för att blifva fär-
dig i engelskan. Egde de döda språken stort
praktiskt värde, så kunde väl förhållandet varit
något annorlunda, men detta sakna de. Logiken
— liksom filosofien i allmänhet — är vid många
läroverk här i landet ett styfmoderligt behandladt
ämne. Vi tro, att en del af den tid, som nu eg-
nas åt de döda språken, framdeles skall med för-
del gifvas åt logiken och de moderna språken.
) 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
