Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vägens mödor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buck hörde köpslåendet, såg pengar lämnas till
styrelsens ombud och visste i och med detsamma,
att nu skulle det skottska halvblodet och de övriga
pådrivarna vid postbefordringen försvinna ur hans
liv, på samma sätt som Perrault och Frangois och
de andra före dem. Då Buck och hans kamrater
kommo till de nye ägarnas läger, såg han genast att
allting där var på hafs. Tältet var illa uppsatt, där
stodo odiskade fat och koppar, och allt var i oordning.
Där såg han också en kvinna, »Mercedes* kallades
hon av de bägge männen. Hon var gift med Charles
och syster till Hal — det hela således ett litet nätt
familjesällskap.
Buck såg uppmärksamt på, då de började ta ned
tältet och lasta släden. De gjorde en hel hop
ansträngningar, men utan någon beräkning eller ordning.
Tältet rullades ihop till en slarvig packe, tre gånger
så stor som den skulle ha varit. Tennfaten och
kopparna packades ned odiskade. Mercedes sprang
oupphörligt i vägen för de andra under en oavbruten
ström av rättelser och råd. När de hade lagt en säck
med kläder framme i släden, påstod hon att den måste
ha sin plats bakom. Och när de så hade flyttat
säcken dit och lagt ett par andra packor över den,
upptäckte hon en hel del glömda saker, som omöjligt
kunde läggas annorstädes än just i den säcken, och
så måste de packa ur igen.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
