- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
53

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ben Jöns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

igen, och under hela vintern syntes ingenting hvarken
af ide eller björn. Ofta tänkte jag på nalle och
undrade, huru han befann sig och om han skulle
öfverlefva dessa fem å sex månader, som björnar
vanligen tillbringa i sin vintersömn. Oroa honom ville
jag ingalunda, utan framtiden finge visa, huru
experimentet hade lyckats.

Kom så april året därpå. Alla mina hjälpare voro
ute i skogarne på småstationerna, och kontoret stod
under reparation. Där arbetade ett par unga, raska
snickare, dansken Jacobsen och svensken Fritzberg.
De voro tidigt uppe om morgnarne, och en dag vid
soluppgången fingo de se nalle sitta och sola sig på
kullen ofvanom idet. Dansken kom genast upp till
mig och meddelade mig ifrigt, att björnen vore vaken
och satt utanför idet. Jag gick strax ut till honom,
närmade mig sakta och tilltalade honom vänligt.
Han såg då skygg och orolig ut. När jag kom
honom så nära som på några alnars afstånd, blef
blicken vild, men då jag det oaktadt fortfor att närma
mig, drog han sig sakta baklänges. Detta
upprepades gång efter annan, tills nalle aflägsnade sig
genom trädgården och gick ut på sjön, där han åter
satte sig. Jag gick nu ej efter, utan lät honom
vara, tills jag på förmiddagen fick veta, att han gått
framtill brygghustrappan. Då tog jag en skål ljum
mjölk och närmade mig honom, men han drog sig
åter igen tillbaka. Som jag kände till hans otroliga
nyfikenhet, nedsatte jag skålen och aflägsnade mig,
hvarefter det icke dröjde länge, förr än han närmade
sig skålen, puffade till den, så att innehållet kom på
marken, hvarpå han slickade upp det och åt sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vildmarks/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free