Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ben Jöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta genom fönstret, så att glasbitarna flögo kring
hela rummet.
De, som ej närmare kände honom, blefvo nu
vanligen rädda, men alltid var någon tillstädes, som
ropade på »Jeppe». Nalle kunde då dröja en stund i
fönstret, men gaf sig snart af igen och hittade på
något annat skälmstycke.
Allt som nalle växte till, blefvo hans lekplatser
flera, och ibland utsträckte han dem rätt långt från
gården. Strax efter middag brukade han t. ex.
simma öfver sjön till Gäfunda by, där det fanns en skola,
i hvilken barnen vid denna tid hade rast. Så länge
rasten räckte, lekte han då med dem till ömsesidig
förnöjelse, men då de gingo in i skolan, kom nalle
hem, såg efter, om han hade någotJ sina matkärl, och
gick flåsande omkring, tills han hittade på något att
göra; eller ock begaf han sig bort på hedarne och upp
i de högsta furor, där han åt späda tallskott eller
af-ref kottar. Vågade han sig upp i toppen, så hände
litet emellan, att han antastades af skator och kråkor
hvaraf han fann sig sågenerad, att han gick hem.
Någon gång gjorde han besök i den en fjärdingsväg
söder om Siknäs belägna Landboby
gästgifvaregård, där han då uppsökte sina gamla goda vänner
skolbarnen. Styrde han kosan mot norr, gick han
till Johannesholms bruk, men som förvaltaren där
hade små barn, blef han genast hemsänd, hvarföre
han snart slutade upp med sina promenader dit.
Märkvärdigt nog var folket i trakten ej alls
besvaradt af nalles besök. De tycktes tvärt om vara roade
af dem. Våra hästar brydde sig aldrig om nalle,
utan han brukade gå i stallet och klättra i spiltorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
