- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
132

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Sopa och risa golfvet.

Lägga alla sängkläder på bordet.»

Det senare var föreskrifvet för att skydda dem för
de små skogsmössen, som icke kunde utestängas, och
hvilka eljest af odygd skuro sönder dem.

Det fans äfven ett annat påbud, som meddelades
muntligt. Ingen fick röka, sedan spjället blifvit
stängdt och lampan släckt, ty det hade en gång
händt, att elden ur en på hufvuddynan lagd pipa
antändt denna.

Efter att tillbringat natten i ett så beskaffadt logis
kunde vi icke vara annat än uthvilade och färdiga
att upptaga älgjakten med lust och nöje. Under
det vi andra rustade oss för dagen, rodde Isak öfver
Vanan för att hämta Janne och Finn, och då vi voro
färdiga till uppbrott, voro de komna.

Vår jaktplan var gifven. Isak som den bäste och
ihärdigaste springaren skulle släppa hundarne en
timme efter, sedan vi hunnit intaga våra poster.
Kröjts skulle ställa ut oss, eller rättare Janne och
mig, ty Lars skulle gå åt motsatt håll och ställa ut sig
själf vid kanten på en myr, där älgarne brukade gå
fram, då de stodo nere i berget. Vi andra skulle stå
ofvanpå berget och möta dem, så att de ej skulle
komma öfver eller åt vester åt Malungssidan till. På
så sätt hade vi bästa utsikten att få skjuta, om
älgarne stodo högt, Lars, om de stodo nere i berget.

Vi hade tagit god tid på oss för att hinna till våra
platser. Janne var den, som först blef utstäld, och
så följde Kröjts mig en bit ned i norra ändan på
bergåsen... »Där skola de komma», sade han, och
själf återvände han till en dalsänka, som slutade of-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:33:52 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vildmarks/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free