Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pa upp matsäckarne med, och så kommo vi strax på
björnfunderingar, och med att afhandla den saken
gick kvällen, tills vi kommo till ro.
Följande dag gingo vi hem, alla nöjda med att
kunna lägga ännu en jakt till de många minnen, vi hade
från våra jakter omkring Finnbodarne och sjön Van.
År 1864 hade den nya jaktstadgan utgifvits, och
några år förut hade höga vederbörande utgifvit
förbud och fridlyst älgarne i de norra provinserna.
Kronobetjäningen hade uppmanats att noggrannare och
och kraftfullare tillse, att förbudet beifrades,
hvarigenom respekten för lagen hos allmogen och
skogskarlarne blifvit mera beaktad och älgarne förökats.
Vinterjakterna hade man nästan fått öfvergifva.
Att detta icke skedde de första åren var gifvet, ty
därtill voro såväl krono- som jägeribetjänte
alltför-få och icke heller danade till att följa eller
öfvervaka de skidlöpande snabba och kraftfulla
skogskarlarna i de djupa snöfyllda skogarna. Likvisst
blefvo dock flera af dem genom kronobetjäningens
åtgörande åtalade och bötfällda. Antalet älgar
tillväxte, så att under årens lopp och under loflig tid
allmogemännen själfva kunde fälla en och annan
älg.
Lusten för älgjakt tilltog ganska fort. En och
annan af böndernas söner skaffade sig hundar och
lyckades under den rymliga tid älgen var lofgifven
tämligen bra. Allt längre och längre mot södern flyttade
älgarne. Att börja med lade den jordbrukande be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
