Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning
Greppet att sammantvinna adelsättens öden och
back-stugusläktens, som genomgår hela romanen, får sålunda
skrivas på diktarfantasiens konto, men historien om
karolinens olyckliga äktenskap, giftmordet och processen samt
frihetstidens klassjustis, som lät herrgårdsfrun slippa
undan med tre veckors vatten och bröd medan pigan
dömdes att mista livet, har i huvudsak oförändrad flyttats
över till romanen. Elin Wägner har för övrigt noterat i
arbetsjournalen, att traditionen om Ridderborgs alltjämt
var levande i Moheda socken. Det blodsmärke som den
olycklige ryttmästarens hand efterlämnat på spiselmuren,
och som inte går att skrapa bort, är däremot en detalj
som har hämtats från helt annat håll. Som ett reseminne
utifrån Europa hade Elin Wägner medfört historien om
prästen som avrättades under striderna i Polen och i
dödsångest hade lagt sin hand på kyrkmuren och där lämnat
ett outplånligt dödsmärke. Namnet Ridderborg har i
romanen retoucherats om till Stiernborg. Efter verkligheten
har släktens franska ursprung understrukits, och
författarinnans fantasi har spelat kring det faktum, att Johan
Ridderborg i sin ungdom hade tjänstgjort som page hos
hertig Vilhelm av Sachsen-Gotha under dennes fälttåg i
Italien. Ölsåkra har blivit romanens Aneholm, "bildat
efter jättemön Ana", i andra hand måhända efter
Ane-boda, som är beläget vid sjön Stråkens nordvästra ända.
Namnet Pendrich, vars bärare i hela romanen är nära
sammanflätade med stiernborgarna, har Elin Wägner
kunnat träffa på i någon av P. G. Vejdes talrika skrifter,
ofta åberopade i Tusen år i Småland, och som hon
genomgående tycks ha utnyttjat för kännedomen om
landskapets inre historia. I flera av dessa har hon kunnat inhämta,
att namnet på i6oo-talet bars av en ägare till Fröshults
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
