Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Aneholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
en vattenled som fyller en annan rynka i höglandets
ansikte.
En dag kom en viking vid namn Assar seglande uppför
denna och landade vid Asasjöns nordspets där en uråldrig
boplats låg på södersluttningen. Han gjorde anspråk på
den emedan hans förfäder skulle odlat de små skålformiga
tegarna en gång. Sjöröveri lönade sig inte längre så bra
som förr, och han hade därför övergivit det yrket. Hans
avsikt var att använda de rikedomar och trälar han vunnit
till att bygga upp en rik gård och en stark maktställning.
Han trodde att det var en smal sak, ty han var den förste
som förde vapen av järn till denna bygd. Men invånarna
förstod inte vilken kraft som låg i järnet och rådde honom
att söka hjälp hos Ana, emedan hon var den som bäst
kände hemligheten att få kornet att spira och sätta ax.
Han hade inte förut trott att han skulle behöva lita till
sådana konster, ty den enögde, spjutbärande, korpledsagade
gud som börjat det första folkkrig i världen, hade hittills
på det hela taget skänkt honom lycka. Men god äring
kan man inte tvinga fram med järn. Den som ämnar bli
bofast bonde får göra sig vän även med mörkrets makter.
Han tog sig alltså fram den besvärliga vägen över åsar,
genom dalar, förbi vattendrag till Smalen och hämtades
där av Anas folk. Innan han trädde inför henne måste
han lägga av sina vapen, men det ångrade han; på, när
han fann fem vargar vilande vid hennes fötter.
Ana tyckte inte om denne småväxte, mörkögde, livlige
man, vars språk var annorlunda än hennes. Men han hade
sädeskorn med sig och genom åtbörder lät han henne
förstå att han inte begärde henne själv utan hennes hjälp
till att välsigna sådd och skörd. Hon biföll hans begäran,
dels för att det var skick och sed att stå nykomlingar till
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
