- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
79

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

Christoph säger att han tog sin svanpenna med till Sverige.
Om den blivit bevarad, hade hans efterkommande kunnat
skriva ner legenden om skolan med sagans egen fjäder.

Underverken upprepades gång på gång. Gåvor från
tros-bröderna i Moskva och i Halle kom fram just i rättan
tid. En ung student i Frankfurt am Main, som
testamenterat 500 tåler till skolan, dog och arvet kom fram ackurat
då von Wreech tänkte skicka hem alla eleverna, emedan
han inte hade någon mat åt dem.

En annan dag satt en rysk fordringsägare i skolan med
svart uppsyn och vägrade att gå förrän han fått betalt,
von "Wreech hade inte ett öre och ingen kredit längre,
men ryssen satt där han satt. Då uppenbarade sig två
andra ryssar som sökt honom för att betala honom pengar
som han hade att fordra. Därav förstod han, att Gud
inte önskade att han skulle kräva svenskarna, och han
avskrev deras skuld.

Ibland när Gud icke var i sitt bästa lynne var
underverken enligt elevernas mening tråkiga och besvärliga,
liksom osynliga, och man fick tvinga sig att tacka för
dem. Det var förvisso ett underverk, när Gud gav vatten
och bröd en sådan kraft att skolans folk i veckor kunde
hålla sig friska och arbeta på denna kost. Barnen bliev
ändå mycket glada, då von Wreech en dag hittade fyra
dukater i en sparbössa, och de prisade Gud för att han
lagt dit dem. Men von Wreech själv deltog inte i den
allmänna tacksägelsen.

Det var ungefär vid den tiden som Värdig blev
bekymrad över fru Helenes blekhet, vilken ingen annan såg.
Han visste att hon ofta måste vänta i timmar på sin man,
sedan alla skilts åt efter aftonbönen och han berättade
detta för Christoph. Pojken frågade henne varför, och

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free