- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
96

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

rett sin herre på att sista biten var kort men besvärlig,
och glädjen blev stor då de upptäckte att vägen var
ny-lagd runt Anekulle upp mot husen. Något hade ändå
förbättrats i det gamla hemlandet, och det var ett gott
tecken. Äntligen såg Johan Aneholms branta säteritak
mellan hamlade lindar, som liknade stora leda sneda troll
med väldiga hårbuskar.

I en klunga runtom karaktärsbyggnaden låg kokhus,
bagarstuga, kölna, ladugård och stall, visthusbodar och
jordstugor, men det verkade som om där varken funnits
folk eller fä. Endast en mager bandhund kom utrusande
ur sin koja och gav sig till att skälla på de främmande.

— Där det finns hund och hamlade lindar, där finns det
också folk, sade Värdig tröstande. Husbonden hörde inte
på honom. Han gav Värdig sin klövjehäst att hålla, gick
rakt fram till den arga hunden och löste den, ty nu skulle
inga bojor vara mer. Värdig blev rädd i första
ögonblicket, men såg sen att hund och husbonde förstod
varann. Den hunden följde sen sin husbonde i hälarna i all
sin tid.

Äntligen kom ett gammalt trasigt par fram som neg och
bockade djupt för Johan och Chistoph. Värdig kände
igen gubben Cupido och hans hustru Cupido-Lena och
hälsade från deras son. Han hade blivit tillfångatagen
tillsammans med husbonden och drängen, men till sin lycka
sluppit att paradera i triumftågen genom Moskva. De
hade hans plit och handskar i sin packning att överlämna
till hans föräldrar.

Gumman slog förklädet för ansiktet, men fadern sade
att om han fick pliten, borde handskarna lämnas till
hustrun Gunnel som vigde sig vid honom för tretton år sedan
och inte sett honom sen han drog ut veckan därpå. Gun-

96

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free