- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
115

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

Friherrinnan Metta underrättade sig om hans hälsa, om
vistelsen i Stockholm, men hans husliga förhållanden
nämnde hon ej. När Johan började läsa om fångarna i
Tobolsk, vilka zum Theil kräftig zur Busse erwecket
worden, somnade friherren genast. En ung porträttmålare
som var beställd till Grönelid för att avkonterfeja
herrskapet tog sig ögonblickligen för att teckna Johan och
hörde inte ett ord. Han var så fördjupad i Johans ansikte,
att han blev riktigt ledsen, när friherrinnan reste sig och
bad sin bror följa henne in i kabinettet näst intill.

— Måtte inte hennes broder ta illa upp, sade hon, om
hon rådde honom att först ta bort bjälken ur sitt eget
öga, innan han ägnade sig åt grandet i sin broders. Ju
mer man hörde om den stränga ordning och gudsfruktan
som rått bland fångarna i skolan, dess värre blev det att
tänka på det skamliga levernet på Aneholm, som höljt det
stiernborgska namnet med vanära. Den dag då Johan lyft
den lymmeln Ekestubbe utanför gårdens rå och rör och
satt skräck i sin hustru, som förslösade det lilla som var
kvar av hans egendom, ja då kunde han komma tillbaka
och läsa vidare om de underbara nådeverkningarna bland
lärare och lärjungar i den svenska skolan.

Johan hade trott att bjälken i hans öga blivit förtärd
när hans återuppståndna världsliga jag i Stockholm
nyligen utsattes för Guds fruktansvärda eld. Men han sade
ingenting och till systerns förargelse lovade han ingen
utrensning på Aneholm. Eftersom han ofrivilligt retade
människor med von Wreechs bok, som han trott skulle
bli ett medel till mångas omvändelse, vågade han inte visa
den för Arctander, som han nyligen utnämnt till
kyrkoherde i Smalsjö pastorat. Däremot besökte han
regelbundet kyrkan under fastan och fick lika regelbundet höra

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free