- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
340

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Skogsfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

som frun går igen, utan uppe på gården, i rummet med
den röda handen. Huset var inte rivet då.

— Vilken röd hand?

Innan farfar hunnit svara, inträdde ett blekt och
prydligt fruntimmer med trötta ögon. Farfar tystnade genast,
började snusa och synade sig i spegeln på insidan av dosans
lock.

Detta måste vara sömmerskan Alma, hon hade samma
fula näsa som banvakten, det var väl det enda arv han
lämnat efter sig åt henne. Det var möjligen därför som
hon inte kunde dela sin mors och sin systers beundran
för honom.

Hon steg beslutsamt fram och tog i hand. När Roda
sade sitt namn svarade hon: tack, Värdig. Efter några
nödvändiga preludier om väglaget, kastade hon sig in i
ämnet. Roda fick genast veta att här fanns en person
som kände väl till att den nya lagen hjälpte flickor när
de råkat ut för dåliga karlar.

Roda beredde sig nu att få en duvning i lagen av den
14 juni 1917 som hon själv varit med om att diskutera i
detalj och det borde ju egentligen ha glatt henne. Hon
och den här morska personen, de stod på samma sida,
men mellan dem stod tyvärr ordet Impossible.

Nästa gång gick dörren upp för en spark och in kom
en åldrande men ännu mycket ståtlig människa som
måste vara Tilda Värdig. Hon bar på armen en stor byra
ved som hon lade framför spiseln.

— Vi väntade fröken, för Alma sporde i Smalsjö att
fröken skulle komma, fast jag trodde jag skulle hinnt
att baka våfflorna först. Fröken är hjärtligt välkommen.

— Jag vet inget goare än kornmjölsvåfflor, sade Roda.
En kokspis var nu insatt på hällen där farmor Rina stekt

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free