Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - ”Vad som helst kan hända när som helst”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
halten sjönk, därför att Livia satt i henne att han inte var
snäll mot djuren.
Man kan inte plötsligt bli en tröstare, det kräver
förberedelser och övning. Om hon varit litet hyggligare mot
Ulla och diskat om söndagarna, då hade hon kunnat vara
till mera nytta i sjukrummet. Hon visste heller inte vad
hon skulle göra med Alexander. Han var förtvivlad över
Ulla, förtvivlad över sig själv och utom sig över att
förberedelserna till helgen avstannat medan befallningsmans
Beda grälade med kokerskan om vem av dem som pratat
bredvid mun i sjukrummet. Åjo, hon visste nog vad hon
kunnat göra för honom. När han utbad sig att få läsa
hennes manuskript medan han vakade i sjukrummet
första hälften av natten, skulle hon lovat honom att det
inte skulle tryckas utan få ligga i Karlshamnskistan så
länge hon levde, men se, hon kunde inte förmå sig till
det. Natten till långfredagen var de dåliga, de sovande
och ouppmärksamma tröstarnas natt. "Jag väntade på
tröstare och fann ingen, på medlidande och fann intet."
Hon låg vaken till ingens nytta fram mot halv två. När
hon sedan gick bort till sjukrummet för att avlösa Sandro
hade hon en kopp varm mjölk med sig. Han sköt den
ifrån sig med vedervilja.
— Först ger du mig en sådan läsning så att håren reser
sig på ens huvud, och sen kommer du med varm mjölk
som jag inte tärt sedan jag var barn, sade han stött. Vad
tror du om den röda handen? Mycket effektfull detalj
men hände sådant på 1700-talet? Jag trodde att
upplysningstiden inföll då. Uttryckte sig folk så där som Johan
Stiernborg och alla de andra uppträdande personerna?
— Ja, du förstår ju att han levde med i påskens drama
hela tiden, och det lade mera ovanliga ord i hans mun.
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
