Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
Men det kan också hända att om jag gör min plikt och
ger honom en god uppfostran att han frivilligt...
Han slumrade till innan han hunnit få klart för sig vad
det var pojken skulle göra frivilligt, men så fort han
vaknade anmälde sig ordet frivilligt med all dess avgörande
betydelse. Vad hade Livia för glädje av sin vårdnadsrätt
om hon måste tvinga pojken kvar på Lunnagärde mot
hans vilja? När det gällde Adel betydde frivillighet allt
och honom kunde han räkna med. Den tanken var inte
enbart trevlig att tänka till slut. Han måste se till att
Livia frivilligt gav sitt tillstånd till vad han ämnade
föreslå.
När han ringde var det Adel som kom och hjälpte
godsägaren att sköta om honom och flytta över honom i
rullstolen.
— Du Adel, sade Kagge, du kan fråga om din mor har
tid ett ögonblick. Säg, tycker inte pappa att pojken är
en äkta liten Stiernborg?
— Om jag bara visste vad en äkta Stiernborg är för
något. Hans förmåga att ställa sig in och tränga sig på
är inte något släktdrag.
— Hur kan pappa säga så? frågade Kagge upprörd.
Om någon ställer sig in i det här fallet. . .
— Ja, så är det du, jag medger det.
Alexander tänkte på att han själv satt ödet i gång när
han gav pojken busspengar påskafton, mest för att han
inte orkade tala mer med Kagge om smörfetthalten och
kon Blenda. Nåja, det blir ändå som det blir. Kagge var
ju stoltare över pojken än om han fått en guldmedalj för
sin nya tjur.
Adel kom tillbaka och förklarade att mor stod och talade
med doktorn.
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
