Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»tredje lyftningen» i banken på middagen, givit
sin fru 100 kronor till en ny kappa, varit på
Circus på kvällen och låg nu och sov på sitt öra.
Klockan var litet över sex på morgonen, då
hårda bultningar ljödo på dörren. Yrvaken
skyndade fru Maja upp och frågade vad som stod på.
En skrovlig röst hördes då utifrån förstugan i
djup brännvinsbas förkunna:
— Hälsa byggmästarn, att huse’ hans har rasat
i natt!!!
Det tog väl en minut innan fru Maja hade
hämtat sig så mycket, att hon kunde glänta på
dörren för att se, vem det var som »skämtade».
Då hon öppnade dörren, hade mannen gått,
endast hans tunga steg hördes nere i trappan, men
hon kunde ej springa efter för att se vem det
var, då hon var i bara chemisen.
Sigge frågade Maja med sömnig röst, vad det
var för »stim». Då han fick höra sammanhanget,
kom han upp ur sängen fortare än vanligt.
Nu blev det rådplägning. Var det allvar eller
skämt? Frun lutade åt det senare antagandet,
men Sigge, som hade ont samvete med avseende
å pålningen, kände sig allt mer och mer orolig.
— Kära du! utbrast fru Maja. Jag är flera år
äldre än du och har varit här i hela mitt liv,
men jag har aldrig förr hört talas om att ett hus
rasat i Stockholm.
— Säger du det, gumman? Men tänk ändå ...
tänk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
