Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej, nej!” inföll hon ifrigt: ”det Sr
icke mera som förr! Nu förstår jag det
båttre. O, jag då rak tipa, fåfänga
varel-»e! Hur har jag användt mina’ lifsdagar?
Du, du har lärt mig så mycket godt och
qfaönt — ack, det har icke allt blifvit så
godt, som du mente det. Mitt hjerta har
icke varit ödmjukt! O, du min älskade
vän, bed, bed Gud för mitt arma,
syndiga hjerta! Wilhelm, Wilhelm! Bed
ock-så du för din syster! O, min Wilhelm,
måtte hvarje bön, som jag bedt för dig,
hvarje tår, som jag gjutit för dig, blifva
en välsignelse öfver ditt htifvud!”
De båda unga männerna knäppte
gråtande sina händer tillsammans, der do stodo
på hvar sin sida om hennes bädd.
Hennes ögon begynte sväfva omkring,,
blicken blef osäkrare. Hon uttalade några
orediga ord, som vi hvarken kunde höra
eller förslå. Derefter begynte hon att
plocka på täcket. Andedrägtcn blef kor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
