Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verkligheten började redan tränga sig närmare in på
livet på honom och ingav honom en viss, ofrivillig
respekt och bävan. Han kände sig tryckt av dessa
för honom hittills okända nya intryck och trött,
liksom en sjuk, den där för första gången stigit upp från
sjukbädden, men sjunker ihop, överväldigad av
ljuset, glansen, det brokiga, yrande livet och bullret av
dessa rörliga människomassor, som ila förbi. Han
var som bedövad och blev yr i huvudet av all denna
rörelse. Han blev både sorgsen och ängslig. Han
begynte bli rädd för hela sitt liv, för hela sin
verksamhet och till och med för framtiden.
En ny tanke störde hans ro. Det föll honom nu
plötsligt in, att han hade varit ensam i hela sitt liv,
att ingen älskade honom och att det icke heller
lyckats för honom att fästa sig vid någon. Somliga av
de förbigående, med vilka han händelsevis inlät sig i
samspråk i början av promenaden, sågo på honom
med underliga och osympatiska blickar. Han märkte,
att de togo honom för en galning eller ett stort
original, något som för resten var alldeles riktigt. Han drog
sig till minnes, att man alltid i hans närvaro kände
sig något förlägen, att alla redan i hans barndom
undveko honom på grund av hans inbundna, trotsiga
karaktär, och att några funno något tungt och tryckande,
i det deltagande, som han visserligen hyste för dem,
men vari det aldrig spårades något av moralisk
likställighet. Ty han var alls icke lik andra barn, sina
kamrater, och detta hade pinat honom redan i
barndomen. Nu kom han ihåg allt detta och inbillade sig,
att alla i alla tider hade övergivit och undvikit honom.
Omärkligt hade han kommit till en avlägsen del
av Petersburg, i ändpunkten av staden. Han åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
