Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalte: Lärkan och Sparfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JJlRKAN.
Lilla sparf, var icke ledsen mer!
Följ mig nn, sft flyga vi dit ner.
pPARFYEN.
Nej, jag stannar.
Hvad? Du kan försaka
All den herrlighet, du der fär smaka?
^PARFVEN.
Lärka, dig naturen ämnat har
Till att sjunga och ha glada dar.
Der de bjudas, är ditt fosterland,
Än i Norden/®*- <{if tfknrtaNfed.
Jag har.blott e tt * hen*, ‘»eér iftr ttrfg till.
Det är armt, men det mig ej förskjuter.
Af dess sommarfröjd så gladt jag njuter.
I dess vinter ock jag. frysa yill.
Den väl fums, soip ock, ’ sparfven tänker:
H varje juT, näf barnen Fröjda "sig’
Öfver gran och Jjus och rika skänker,
Står en kärfve också rest för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>