Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laura Petri, fil. dr. Det var alltid vackert väder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjöd på äpplen och nötter om kvällarna. Skulle de inte
synas till, frågade vi:
— Skall vi inte ha hemtrevligt i kväll ?
Nötterna beredde oss fullt upp att göra. Vi tog en näve
nötter i handen, knöt näven och utmanade varandra:
— Udda eller jämt eller jämna dem alla.
Eller ock räckte vi fram en näve nötter i en hastig
titt och ropade:
— På en slump!
Den som gissade rätt vann hela näven, och den som
gissade fel fick reparera sitt misstag med lika många
nötter som han "dabbat sig med".
Bio fanns ej, men cirkus vankades någon gån g om
året. Dess ankomst till staden utlöste krisartad
stämning i vårt hem.
— Pappa, pappa, får vi gå på cirkus ?
— Gärna för mig, fråga mamma.
— Mamma, får vi gå på cirkus?
— Jag vet inte.
Stackars mamma! Hon kom i samvetsnöd, det visste
vi ju förut. Det gjorde hon alltid, så fort det blev fråga
om något extra roligt. Hon var så rädd för synden, hon
var så rädd, att vi skulle lära oss något, som inte var
gott och nyttigt. Och så var hon så rädd för all slago
högfärd, vi skulle alltid vara så enkla i våra kläder.
Jag minns, när stora syster varit med pappa i
Köpenhamn och kom hem med några runda hattar åt
småsystrarna.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
