Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellen Yngve, författarinna. Ändå hade vi morgonsol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt hem i sockenstugan var soligt och trivsamt.
Klockare Kollberg flyttade något år före sin död till
en egen stuga i kyrkbyn, och vi fick — naturligtvis
utan att desinficera — flytta direkt in i hans ena rum,
som låg åt öster innanför våra två. Men han hade skött
sin svåra hosta med minutiös försiktighet och var en
ytterst renlig och hänsynsfull människa. Ingen av oss
blev allvarligt sjuk, och hela vår familj har sedan visat
en påtaglig motståndskraft mot lungsjukdomar.
Min mor var ett orons barn. Hon älskade ombyten av
bostad och umgängeskrets. Min far var rena motsatsen.
Dock delade han fullt hennes längtan efter ett eget hem.
Han lånade därför 1.500 kr. av en jordbrukare i
trakten och köpte ett litet skuggigt men ovanligt vackert
beläget ställe, som hette Strandby, på andra sidan av
sjön Gunnern. Dit flyttade vi omkring sekelskiftet, och
där fanns mycket nytt, som blev till glädje för oss alla.
Men vi saknade aftonsol. Min mor trivdes där så länge
hon hade något att ändra och förbättra, men då hon
såg solen lysa över sockenstugan på andra sidan sjön
och det hos oss var svalt och skuggigt under skogsåsen,
grät hon ofta och längtade tillbaka till sitt gamla hem.
Att vi över sjön ägde den härligaste morgonsol
värderade hon inte. Sådan var min mor, och vi barn fick ofta
lida därför.
Med stugan följde ett ganska stort jordområde för
trädgårdsodling och potatisland. Min far högg ned
al-skog och bröt mark. Friluftsarbetet och de goda grön-
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
