Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klockan 5 på e. m. Den saknade. Nabs förtviflan. Efterforskningar mot norr. Holmen. En natt af ångest. Morgondimman. Landet visar sig. Nab simmar öfver. Öfvervadning af sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltjemt modigt framåt i förhoppning att hvilket ögonblick
som helst påträffa någon tvär krökning, som återförde
dem i den första kosan.
Man tänke sig derför deras missräkning, då de, efter
att hafva tillryggalagt omkring två mil, ännu en gång
sågo sig hejdade af hafvet på en hög udde med glatta
klippväggar!
— Vi äro på en holme! — utbrast Pencroff, —
och vi ha vandrat rundt densamma!
Matrosens anmärkning var rigtig. De skeppsbrutna
hade blifvit kastade, icke på en kontinent, ej ens på en
ö, utan på en holme, som ej höll mer än två mil i längd,
och hvars bredd tydligen var ringa.
Tillhörde denna ofruktbara, med stenar öfversållade,
all vegetation saknande holme, denna några hafsfoglars
ödsliga tillflyktsort, en större ögrupp? Man kunde
ingenting svara härpå. Ballongens passagerare hade icke,
då de från sin gondol blott otydligt urskilde landet
genom dimman, kunnat uppfatta dess storlek. Emellertid
trodde sig Pencroff, hvars sjömansblick var van att
genomtränga mörkret, nu i vester skönja orediga massor,
hvilka antydde en hög kust.
Men i ett mörker som detta var det omöjligt att
afgöra, om denna holme var ensam eller tillhörde en
ögrupp. Ej heller kunde man för det omgifvande hafvet
lemna densamma. Således måste man till morgondagen
uppskjuta försöket att återfinna ingeniören, hvilken
tyvärr ej genom något rop tillkännagifvit, att han ännu fans
i lifvet.
— Cyrus’ tystnad bevisar ingenting, — menade
Gideon Spilett. — Han kan vara afsvimmad, sårad, för
ögonblicket ur stånd att svara; men låtom oss inte
misströsta!
Korrespondenten föreslog nu, att man längst ute på
holmen skulle uppgöra en eld, hvilken kunde tjena såsom
signal åt ingeniören. Det var dock förgäfves man sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
