Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ikar. I alla händelser kr ad skulle jag dessutom
befara af en man, hvar« hjerta redan längese’n
är bortgifvet?
Morgonen derpå afflyttade Fatme till ön, och
jag uppsökte henne på eftermiddagen. Hon satt
midt ibland mina hjortar, hvilka redan gjort sig
så bekanta med henne, som om de länge känt
henne. Hvilken vacker holme! sade hon. Men
du har väl också här tillbragt många angenämt*
stunder? — Jag suckade. — Forstår jag dig rätt*
Rustan; du har här sett och lefvat med din
Fanny? — Fanny! Ja: men huru vet du att hon
heter Fanny? — Hvad? hennes namn står ju i alla
trän! Men du är stummare än sjelfva träden!
Berätta mig om din kärlek! —
Huru ofta hade jag icke Önskat någon vän,
med hvilken jag kunde tala om den förlorade! Nu,
då jag funnit en sådan varelse, föreföll mig
detta talämne, jag visste ej af hvad skäl, verkeligen
nästan motbjudande. Men snart, vid
detåtervak-nade minnet om alla de ljufva stunder jag med
henne tillbragt, försvann det närvarande, och
tårar frambröto ur mina ögon. — Äfven Fatme
syntes rörd af berättelsen om mina enkla
händelser och af den sorg den ingaf mig. — Och du
älskade då denna Fanny verkligen? — Grymma
Fatme, huru kan du fråga det? — Hittills hade jag
trott, att ingen Muhammedan hade en aning om
den verkliga kärleken. Men säg, Rustan, älskar
du henne ännu? — Jag suckade. — Du tiger,
hvarför svarar du mig ej? — Och du, Fatme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
