Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ban bemötte oss och isynnerhet min dotter med
en hittills ovanlig grannlagenhet; utan att han
likväl förut -— jag måste medgifva det — visat
oss någon egentlig ohöilighet i sitt uppförande.
Under tiden, hade jag blifvit varse, att vi flera
gånger förändrat vår kosa och än hållit oss
söderut åt Hindostan äu vcsterut åt Indus-floden.
Med tilltagande bäfvan väntade jag utgången af
detta äfventyr, då min dotter en morgon, under
det han händelsevis öppnade ett juvelskrin,
igCB-kände den ring, hvilken ni engång påtrugat
henne och hvilken hon lemnat åt Jussuf, att till er
återsända. — Gud! ni har icke framlemnat denna
ring? utbrast hon. — Hvilken skulle väl vara så
enfaldig att gifva ifrån sig en så stor kostbarhet,
då han lika väl kan behålla den? svarade hau
med ett ohyggligt skratt. Er förra älskare har*
bortskänkt den, ni vill ej hafva honom; men ni
ser, att jag ej försmått den. — Fanny, utbrast i
tårar & — Hvad, missunnar ni den, som så högt
älskat er, tanken att ni af honom behållit detta
minne? T ver tom, denna öfvertygelsc gör honom tusen
gånger lyckligare, än om han återfått ringen. —
Gud.* hvad »kall icke Rustan nu tänka om mig?
— Han skall tänka, att ni är en liten toka, som
rymmer bort från en älskare, svarade han med
ett 8mädclöje.
I detsamma kom jag in i rummet, och då
jag erfor anledningen till tvisten, kunde jag ej
hindra mig ifrån att göra den nedrige
förebråelser. — All förställning oss emellan är nu mera
onyttig, genmälte han, och det är tid att jagför>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
