Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig tillkänna såsom hans räddare, hvem
ansvarar dig, sade jag då till {nig sjelf* att han icke
anser dig for cn bedragare, cn äfvcntyrare, din
berättelse såsom en för tillfället uppfunnen dikt?
Hvilka bevis har jag, på hvad sätt kan jag göra
min saga trolig? Nej, han skall höra mig med
hån löje, — en skymf, som förekom mig bittrare,
än ett dödsstygn i hjertat. Mitt högmod under
dessa förbittringens stunder var större än min
kärlek. Jag teg alltså.
Jag teg vid all den råhet, alla de
förolämpningar, hvarmed han denna och den följande
dagen öfverhopade mig. Mitt blod gäste,
mitthjer-ta klappade: men ännu vacklade jag mellan
stridiga beslut. Amalas ögon summo beständigt i
tårar. De afkylde för ett ögonblick mina
lågor. Min broder, hviskade hon, var fordom mild och
godsinnad: men äfven han har i kriget förvildat
sig. — Om aftonen hade jag fattat mitt beslut.
Du är Amalas bror, sade jag till honom med en
isande köld, och det är derför, endast derförsom
jag icke längesedan kastat dig i strömmen eller
jagat dig en kula genom hufvudet. Men högre
makter bjuda, att vi skola lefva i fred med
hvarandra; tillsammans med hvarandra skola vi dock
aldrig lefva. Denna hydda tillhör dig, efter
lagen: är den fal för gnidet, säg mig hvad pria
du önskar! Vill du åter här stanna, drager jag
härifrån: viker du till höger, går jag till
venst cr, viker du till venster, vänder jag mig till
höger. Men Amala äc min, efter gudomliga och
mänskliga lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
