- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 2. 1834 /
20

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 20 )

och för att utröna mera betydande frcnilinjjars tänkesätt,
köptes ofta individer i deras eget hemland, hvilka
påln-qvisitionens bekostnad reste till Venedig-, uppsökte
deras landsman och sökte utforska hans förehafvanden,

Dock — hvi förslösar jag ett ord ]lärom?
Se kring dig hlott — och darra! — Men din son,
Han darrar ej. Säg hlott ett ord, o Fader!
Säg hlott, att du dill son oskyldig tror.
Dogen. Hvad vittnar derom?

Foscarini. Gud — och detta hjerta!

Dogen. I>u vägar nämna Gud, som stöter dolken
X fadrens bröst ocli Häckar fadrens ära?

Foscarini. Nej, tro det icke. Namnet Foscari/ii

Och ordet ära skildes aldrig åt.
Dogen. Din gerning vittnar mot dig.

FoscAnmi. Skyldig är jag

PS jorden, skuldlös uti himmelen.
Dogen. O, grymma tystnad! vet, om den ej brytes,
SS måste fadren dömma sjelf sin son,
Och verlden ge ett fruktansvärdt exempel!
Foscarini. Hvi dröjer Dogen? — Oka offrens tal —
Der slafvar finnas bör en Brutus gifvas.

Dogen. O, grymma ord! Se — min Antonio! —
En ensam son du skänktes mig af himlen,
Du var din moders tröst, din faders stolthet.
Gud borttog henne tidigt — lycklig hon,
Som dog, förrn hennes hjerta brast af sorger,
Som dog, att icke se en brottslig son!
Hon trodde dig bli namnets skönsta prydnad,
Ett stöd, en ära för min ålderdora,
Men nu skall herrskarns mantel, sora jag fläcklos
Har burit, fläckas af mitt eget blod,
Och denna krona vigas vid min blygd!
Ocli jag skall dömmas, att, i enslig ålder,
En guldsmidd slaf, föraktad, blodbeslänkt,
Förgråiia i den borg, som innesluter
Det fängelse, der enda sonen mördats!
Min son! du tiger än .... . du är ej rörd? . . . ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free