Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 298 )
]lörd! Hon fördes derefter till Choret, der en prelat
höll ett tal till henne, oui hennes visa och dygdiga
beslut, att öfvergifva verlden, och om hennes nya, heliga
pligter, såsom Freisarens trolofvade. Sångerna började.
Jag kunde ej undgå minnas Lidners nunna :
«Ren orgors sorgsna ljud med häpen lofsång höres,
Och, offerlammet lik, till korsets fot hon föres.
Vid facklans dunkla sken, tlen hon i handen bär,
Ach se, som döden blek, hur sänkt i qual hon är.
Omkring en tårstänkt harm dess mörka lockar hvälfva,
I det hon stapplar fram de bleka helgon skälfva.
Och nu hon dignar ner! — I mer än hårda öden!
Ar kärlek då ett brott, som straffas bör med döden?
Och detta hjertats mord — hvad? — detta gör en far?
Nej dröj, så heligt namn ej tillhör dig, barbar!
Förtigrade tyrann! Hvad ömma hand du lossar!
Och tornen ramla ej, och hvalfvet dig cj krossar!» —
Nu tystnade sången. Ilon afkläddcs verldens
fåfänga prydnader — hennes vackra hår afskars — slöjan
fästades på hennes hufvud — hon gjorde sin ed ocb lick
systerkyssen af Abbedissan.
«Jag svär, att glömma allt livad förr jag älskat har, "
Och denna slöja nil till heligt tecken lar.
Du tempel, vittne blif! Uti ditt sköt jag lemnas;
Och himmel, hör min cd, och om jag bryter, hämnas!»
Vi trodde, vi skulle förlora förståndet, och voro
nära att nödgas lemna kyrkan. Lyckligtvis voro de
kringstående så sysselsatta med ceremoniernas
beskådande, att de ej gåfvo akt på ett par fremlingar, hvilka ej
kunde dölja de skakande känslor, med hvilka vi, Lutke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
