Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Släkt. Föräldrahem. Skol- och gymnasieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blidaste. Det var fångarnas dystra anleten. Men
dessa ljusnade ofta, när en liten vacker pilt i sin
röda kolt kom stultande fram genom gången. Och
då hände det, att det sträcktes ut en grov hand
genom gallret för att stryka ett ljuslockigt
barnahuvud eller leka en stund med den lille, som
föga förstod vad lekkamraten, som måste stanna
i bur, förbrutit.
Den gamla borggården vid det forna
klosterslottet erbjöd rika tummelplatser för en
barnafantasi och för ett reflekterande barnasinne. Huset,
där gossen bodde, stod omgivet av murar och
vallar, och dessa bildade gränsen för den värld
han såg; barnkammaren hade två fönster, ett vette
åt den södra rymliga borggården, ett annat åt den
inre borggården, som var kringstängd av murar.
Och här bildade han nu de första grunddragen av
sin kosmos, sådan han skildrat den i skissen »Från
barndomen» och i det nämnda brevet från Gunnar.
Detta universum utgjordes först och framför allt
av »himlens blå». Fästningsvallarna med sina höga
raveliner, sina gravar och traverser voro hans
gossålders lekplatser och de mörka gångarna under
bastionerna de första hemligheter hans vetgiriga
ande sökte utforska. Och denna ande var tidigt
i arbete. »De små barnen» – låter han den
14-årige Gunnar skriva – »äro bestämt skarpa
tänkare, skarpare än vi skolpojkar äro. Knappt hava
de varit i världen två eller tre gånger 365 dagar
bland tusentals föremål, som alla äro nya och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
