Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och »karbunkelpoesi» som härvid varit
bestämmande för hans partitagande.
Det framgår bl. a. av yttranden som dessa:
– – –
»Fosforismen var något helt annat än blott och bart
en ny smak och stilskola. Atterboms senare dikter, bland
vilka man beundrar så mycket verkligt skönt, hava som
den fagra Parnassia palustris med sin snövita blomkrona
och sina guldgula ståndare uppväxt ur ett kärr med
giftiga dunster.»
– – –
»Revolutionsheroernes förbrytelser ha icke kunnat
hämma de av dem uppburna idéernas segerlopp genom
världen, lika litet som röken av dominikanernes
autodaféer kunnat smutsa kristendomens sanningar. Det är
denna erfarenhet, som skänker oss orubbligt sinneslugn
mitt i betraktandet av revolutionens rysligaste tavlor.
Denna förmån saknade det släkte, som till tiden stod
revolutionen närmast. Fasa och tvivel bemäktigade sig
även de starkare andarne.»
– – –
»Såsom så ofta förr, fick ändamålet helga medlet,
och det gällde nu att begagna segern för att medels
ett principiellt och fullt medvetet utrotelsekrig mot de
nya idéerna återföra nationerna till medeltidens
åskådningssätt. Som biträden vid detta försök erbjöd sig
självmant en hop mer eller mindre sköna själar, mer eller
mindre geniala huvuden, vilkas hela sätt att känna och
tänka blivit bestämt av reaktionens strömgång. Så
uppstodo i Frankrike och Tyskland mystisk-reaktionära
filosofier, mystisk-reaktionära statsteorier, mystisk-reaktionära
diktskolor. Man hånade utan blygsel förnuftet, man
vårdade med ömhet och betraktade med beundran såsom
härliga produkter av folkandan allt det vidskepelsens
ogräs, som upplysningsmännen icke hunnit utrota, och
varhelst man kunde, sådde man nytt. Klarhet i tankarne
hos filosofien och klarhet i formen hos poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
