Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fakulteten vid det universitet, där han en kort iid
vistats.
Rydberg var vid denna tid företrädesvis
lärjunge av tysk teologi och tysk filosofi. Bland
svenskar har den bekante teologen komminister Nils
Ignell på honom utövat inverkan, och han
ägnade dennes arbeten ingående granskning. Av
tyska teologer voro Ignells lärofader
Schleiermacher, »den som renast betonat subjektivitetens,
samvetets och känslans betydelse i religionen»,
bibelforskaren von Bunsen samt män ur den tyska
nyrationalismens läger som Karl Schwarz och
Krause hans närmaste förebilder. Senare fann han
i Schenkel en högt beundrad meningsfrände. I
filosofiskt avseende stod Rydberg denna tid under
inflytande av Immanuel Herman Fichte d. y.
Det var icke utan betänkande som Rydberg
begagnade sin ställning såsom publicist för att i
en tidnings spalter taga till orda i religiösa och
kyrkliga spörsmål.
Men ställningen var då sådan att det gällde
för den liberala pressen att höja frihetens baner
på det kyrkopolitiska området.
En ung docent i historia, sedermera professor,
ecklesiastikminister, riksarkivarie, den nyligen
avlidne Carl Gustaf Malmström hade år 1852
i en tidskriftsuppsats framhållit »den skamliga
religiösa ofördragsamhet som så bedrövligt utmärkte
Sverige framför alla andra civiliserade folk» och
tillagt att denna ofördragsamhet ej blott låge i
gamla lagbud, utan vad värre vore i en tämligen
allmän opinion, vilken oftast härledde sig från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
