Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Teologiskt, kulturhistoriskt, publicistiskt författarskap 1862-1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dröjer för att påvisa, huru man i Israel tänkte sig sin
väntade frälsare.
Det var en människa och idealmänniska, som borde utgöra
slutpunkten i människosläktets historia. Han är den första
av alla skapade varelser, av Gud förutbestämd att först i
den yttersta tiden lämna de pr se existerande själarnes
himmel för att besegra det onda, uppväcka de döda, hålla
dom över världen och grundlägga det eviga riket.
Messias är demonernas besegrare. Ju mer historien nalkas
tiden för Jesu levnad, desto mera utbildas läran om
Messias såsom människosläktets förlossar från djävulen.
Och så bildas ock läran om Messias, såsom den ende
rättfärdige, som lider vad släktet borde lida, en lära,
vilken dock fann motståndare bland rabbinerne, i det den
stred mot läran om den triumferande segerhjälten.
De båda sista kapitlen redogöra för Nya testamentets
lära om Kristus.
Rydberg söker visa, att Kristus själv förnekar, att han
är det absoluta goda, det absoluta vetandet eller att han
är allsmäktig, samt att Kristus skiljer mellan faderns och
sin vilja och förklarar sina undergärningar såsom
härflytande ur en kraft, som varje troende kan undfå.
Vidare utredes i vad mening bibeln använder ordet Guds son
och Guds söner och skillnaden mellan Gud och Kristus hos
Nya testamentets författare. Så upptagas till prövning »de
förmenta bevisen» ur nya testamentet, att Kristus vore Gud,
vilka på olika grunder författaren söker reducera och dem
han i varje fall anser väga föga, jämförda med de många
ställen i nya testamentet, som däremot strida, liksom mot
den Messiaslära vari Jesu lärjungar uppvuxit i skola och
synagogor. Han var för dem »profet, mäktig i ord och
gärningar inför Gud och folket».
För mången kunde det till äventyrs synas likgiltigt om
dogmbyggnaden reformerades, men författaren hade velat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
