- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
327

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörande avlatsfrågan, i det Bernhard bestridde att
med avlat i den katolska kyrkan menades »syndernas
förlåtelse»; avlat vore blott att förstå som
syndastraffens förmildring eller tillgift.

Emot slutet av 1873 deltog Rydberg i blottandet av det
antediluvianska sätt varpå undervisningen i kristendom
bedrevs »vid ett av rikets folkskoleseminarier»; ur två
olika »anteckningsluntor» meddelades i Handelstidningen
utdrag, där Rydberg återfann mer än en gammal bekant från
studier i medeltidsmystik och kabbala* satser.

* I luntorna förekommo, utom mera enfaldiga satser,
som kunde bero på nedskrivarens missuppfattning, bl. a.:

»Intet ord har kommit till bibeln, ej heller har någon
mening där blivit förfalskad under tidernas längd.

Den som förkastar ett ord i bibeln, har förkastat den
helt och hållet.

De avgudadyrkande hedningarne äro utan ursäkt för
sitt avguderi, ty de kunde lära känna Gud genom naturen
och samvetet.

Spöken äro den onde anden i människokroppen.
Fordom uppenbarade sig djävulen ofta, men nu har han
antagit ett annat sätt, nu gör han det aldrig, för att
därigenom betaga tron på de onde andarnes tillvaro.

Det farligaste själafördärvet är villfarande lära, ty
huru mycket en människa än syndat, kan hon likväl
omvändas, men den som råkat in på villfarande lära har
icke något hopp att bli salig, varken för tid eller evighet.

Att dans ej i och för sig är synd, kan man veta
därav, att den förlorade sonens broder, då han hemkom till
sin faders hus, hörde sjungas och dansas. Men hebreernes
danser voro ej såsom våra, vilka äro helt och hållet
hedniska horedanser.

Gud sade, att ormen skulle gå på sin buk; troligt
är, att han förut gått på sin stjärt, svängande sig framåt
med mjuka och behagfulla rörelser. Att ormen krälar på
sin buk, betecknar, att djävulen begagnade honom, då han
förförde människorna och drog deras hjärta och sinne till
det jordiska.»

Dessa luntor satiriseras i August Bondesons Skollärare
John Chronschoughs memoarer, sid. 131.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/warburyd/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free