Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Föreläsareverksamhet, vetenskapligt och samhälleligt skriftställeri 1884-1896 - Politiska, sociala och religiösa spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentligen stämplar fri forskning på det religiösa
området såsom ett lagbrott. Det hette här:
»Tryckfrihetsförordningens § 3 mom. 2 stadgar, att
förnekelse av den rena evangeliska läran skall straffas
med böter eller med fängelse från och med två månader
till och med ett år, varjämte skriften vari förnekelsen
offentliggjorts skall konfiskeras.
Med den rena evangeliska läran hava lagstiftarne utan
tvivel menat den evangeliskt-lutherska sådan hon i sina
symboliska böcker blivit framställd, och antagligt är,
att varje i tryck offentliggjord skiljaktighet från det
ena eller andra momentet i hennes lärobyggnad inbegripes
under uttrycket: förnekelse av den rena evangeliska läran.
Är denna tolkning riktig, berövar lagparagrafen varje
teologisk eller filosofisk åsikt, som i någon punkt avviker
från de av statskyrkan som symboliska erkända böckerna,
laglig rätt att framträda i skrift. Intet undantag göres
för en på vetenskapliga grunder byggd övertygelse, uttalas
än denna i hovsammaste form.
Laglig tryggad yttranderätt i tankens och levnadens
viktigaste spörsmål finns således i Sverige icke.
Vi undertecknade våga härmed till landets lagstiftare
ställa en bön om att detta sakförhållande må avhjälpas.
Att frihet är vetenskapen faktiskt medgiven beror allena
på de styrandes fördragsamhet. Men ingen vet vad framtiden
skall medföra, ingen kan anse för givet, att en sådan
lag, då han finnes, aldrig skall komma till användning.
Blott det att han är till synes ju innebära en till hans
väktare ställd fordran att han må efterlevas. Och under
alla omständigheter torde det vara skäl att utplåna en
bestämmelse, som, även otillämpad, ställer en författare i
valet att dölja sin övertygelse och bryta mot sitt samvetes
bud eller uttala sin åsikt och därmed göra sig saker inför
lagen.
Om skydd av den art, som tryckfrihetslagen kan förläna
anses för de härskande trosmeningarna gagneliga, är
måhända den ovan berörda paragrafens 1:sta moment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
