Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Poetisk eftersommar 1888-1896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622 VIKTOR RYDBERG
dess sista överarbetning» (intagen i »Studier
tillägnade Karl Warburg» 1912) närmare utvecklat,
äro de flesta tilläggen av sägenartad och
myto-logiserande natur; sägner dem Rydberg knutit vid
Ekons slott och Månesköldarnas släkt, bl. a. om
månmystiken, särskilt motivet om silverskäran
samt om trollsångernas makt; vidare Assims
moders tal om hans ariska ursprung från sin
ljuslockige, blåögde farfars farfader samt Assims hymn
till Usas, himmelens dotter, som är översatt från
Rigvedas sånger.
Den dystra, delvis bittra grundstämning, som
onekligen behärskar flertalet av dikterna från 1891,
i motsats mot den ljusare grundtonen i Rydbergs
skaldskap från 1875-81, skulle åter giva vika för
en mera harmonisk sång.
Ty än en gång skulle sångens huldra locka
honom.
Bland hans papper ligga många titlar och
utkast till nya dikter. Sålunda utom de förut nämnda:
»De gamla stora sångerna», jag hör dem
om igen: Svipdag, Dante, Glaukus, Två gossar, Melusina,
Sju korparne; Insula fortunata; Bebådelsen:
Gabriel till Maria; Den förrymde Eros
(troligen en tolkning från Anakreontica, som lär varit färdig
men ej nedskriven).
Urds gravfält. (De utopiska synernas hägringar
- »där de stora drömmarne, de förkastade idealen
ramlade». De dödes och de oföddes förhållande till dem.
Lämna detta världsriket åt dess Öde. Gå ned i mitt rike,
där de stora domarne äro samlade.) Vandraren på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
