Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edvard Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edvard Bergh.
konstöfningar »för nöjes skull». Det var ju då dilettantismens
blomstringstid. Så fortsatte Bergh sida vid sida med
hofrättsstudierna sin konstnärliga verksamhet.
Han aflade 1849 examen till rättegångsverken (bergsexamen
hade han uppgifvit) flyttade till Stockholm, inskref sig i verken
- men fortsatte med målningen som hufvudsak.
Och gripen af Gudes arbeten som utställts i Stockholm, for
han ner till DüsseldorfT år 1851 för att studera landskapsmåleriet
där. Efter färder i olika delar af Tyskland, Schweiz och norra
Italien återvände Bergh till Sverige och sökte sig nu in i akademien
för att än en gång pröfva sina konstnärskrafter, innan han
på fullt allvar sade embetsmannabanan farväl. Efter åtskilliga
svårigheter öppnades för honom entrén till antikskolan, han vann
vid täflingen kungliga medaljen, erhöll 1854 resestipendiet och
lemnade nu sin e. o. hof rättstitel i sitt värde. Med allvar och
ifver egnade han sig nu åt sin konst. Ett års ytterligare vistelse
i Düsseldorff gaf åt denna dess riktning, men han uppgick emellertid
icke i allo i det düsseldorffska måleriet, hälst han fullbordade
sin utbildning med studier i Geneve (under Calame) och i Italien.
Sålunda rustad hemkom han mot slutet af 1857 och började nu
utveckla den verksamhet, som blef hans ära: ett fullt svenskt
landskapsmåleri på svensk botten. Då Fahlcrantz år 1861 aflidit,
kallades Bergh till vice professor vid akademien och inrättade där
en landskapsklass; han blef sålunda äfven officiellt, hvad han var
faktiskt, ledaren af vår svenska landskapsmålning under vid pass
tvänne årtionden.
Det har af Estlander sagts om Edvard Bergh att «med honom
har landskapskonsten i Sverige stigit till en höjd där den djärft
kan täfla med de kontinentala mästarnes». Nyblom har närmare
utvecklat denna hans betydelse, då han i en artikel öfver Edvard
Berghs-utställningen om honom yttrat:
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
