Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Efterblomstringen 1801-1817. Fru Lenngrens hem och personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAGMENT: SALIG FRUNS BEGRAFNING
271
Detta ypperliga anslag lofvar oss en gudasaga hållen
i stil med ».Kärleken och dårskapen», och jag skulle
mycket misstaga mig, om vi icke här hade påbörjad
en omskrifning i fru Lenngrens manér af Wessels
»Gaffeln*.
Följande fragment utgör början till en
begrafnings-skildring, hållen i samma stil som
»Kalaset» och »Vaux-hallen».
Salig fruns begrafning.
Se den dubbla fackelraden Kring den svarta likpaulun,
Hör hur klockorna i staden Pingla efter salig
frun. Drängar och kuskar, Kär’ngar och sluskar Vimla
tätt på denna stråt, Anförvandter utan gråt, Fot för
fot i sorglig ståt.
Vakten i en hai rangerad Skyldrar invid templets port,
Kistan, i orange ornerad,
Vaggas sakta till sin ort.
Nu som en galning
För sin betalning
Skrålar kantorn till som bäst,
Arfvingar med hvar sin präst -
Den der långe ärfver mest -
Full är kyrkans gång och bänkarr Mobben packad som
en mur, Af min guldked fyra länkar Rycktes från
mitt pinsbacksur.
Af idylliskt skaplynne, snarlik den ton, som talar
ur »Häckbureru, är åter början till följande dikt:
Älskarens besök.
Solen uppsteg ur en rosensky, Daggens pärlor glittrade
på ängen, Glesa dimman sågs förskingrad ny, Vällukt
doftade ur blomstersängen.
Lärkan ren på luftens vingar, säll, Kvittrade sin
glada morgonvisa,
Likväl än i (^g^) lugna tjäll Slumrade den älskade
Lovisa.
I en ljuf och lycklig mo%öndröm Hon en vanlig
uppgångstimme.glömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
