Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Vistelsen i Italien 1864-65. - Italienska bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bellmansro är född ur samma stämning som »Jultankarne
i Rom». Dikten, som offentliggjordes i den af
Christian Richardt utgifna samlingen »Vintergrönt»
1866, har sedan icke upptagits i Snoilskys samlade
dikter. Den lyder enligt handskriften:[1]
När bland söndagspublik du armbågat dig fram,
När du flytt undan vagnar och hvirflande dam
Till dryadernas bo.
Såg du ej, hur i kvällsoln det skimrade rödt,
Under ekar, där Vestan har rustat sig trött?
Såg du ej, på de smäckra kolonnerna stödt,
Bellmansro ?
Där är fröjd, där är lif, där är sprittande lust,
Där finns glädje i hjärtan, i glasen finns must,
Där finns ungdom och sol.
Där är löjet så ärligt, då kvickheten brann;
Du blir syndabock först, om du svara ej kan;
Ur den sjudande flaskan gör korken en grann
Kapriol.
Åh, nog såg du de hvita kaschetternas hem,
Och nog hörde du dånande hurra från dem
Vid en jublande skål!
Och nog hörde du visor i moll och i dur:
Sång, den gladaste hälst, är studentens natur!
Hin tar den, som kan pimpla, tystlåten och sur,
Alkohol.
Här, där ekarna flätat ett luftigt gemak,
Ha vi skrattat i kör under grönskande tak
Åt den lekande Braun;
Här Carl Michaels sång har förtrollat vårt lag,
Här i rosig belysning vi sågo hans drag,
Och han smålog ur bronsen, vår höge chorag,
Som en faun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
