Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Noli me tangeretiden 1869-79. - Ämbetsverksamhet. - Samlarintressen. - Sonetter och spridda dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är gärna elegisk och kan till och med som i
Akershusdikten eller »Vinterbild» snudda vid det
sentimentala.
I dikten Bägaren finner skalden en ny förträfflig
form för sin försvarsifver, liknelsen mellan
fosterlandets försvarslöshet och den vackra men sköna
kristallbägaren med Carols namn, som kan dömas till
undergång af en stöt från grannen.
I dikten Vågbrytaren med dess historiska återblick
uttalar han sig litet skeptiskt om stormaktstiden på
ett sätt som förebådar stämningen i vissa »Svenska
bilder».
Det var i den stora tiden, efter den skall kallas så,
Blod och barkbröd, friska lagrar, faderlösa i hvar vrå!
Nu är denna frihet svunnen – Göta lejon rasat ut,
Drömmer nu om plog och kölar, liksom förr om lod och krut.
Trollformeln, som ej finnes upptagen i hans dikter,
behandlar en sinnrik krigsanekdot från Trettioåriga
krigets dagar. Dikten, som är besläktad med den tyska
balladen, lyder:
Hvi färgas all himmelen röd efter hand?
Hvad väldigt bål? Det är Magdeburgs brand.
En plundrare; pansrad i stål och synd,
Vid håret släpar ett fagert fynd.
En ädel jungfru med gyllne hår
Bland grushögar släpas i röfvarens spår.
»O, värdes mig skona från smälek och våld!
Höfs slikt en krigsman, modig och båld?»
Den grymme på böner ej lyssna vill. –
»O, mildrike himmel, hvad tar jag mig till!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
