Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
MARIA.
Ja, om du säger mig till hvem den är.
GUSTAF ADOLF.
Till fröken Ebba är den! Gif den nu!
MARIA.
Här finns vid hofvet mången fröken Ebba,
Och jag vill veta hvem den fröken är
Som kunnat broder min i bojor lägga.
GUSTAF ADOLF (eldigt).
För mig det finnes endast en i verlden:
Hon är så ren, så fager som en ros,
Ljuslockig som en äkta nordisk mö,
Och ädelboren mer än någon annan!
Och om en dag jag blifver Sverges kung,
Så blir ock Ebba Brahe Sverges drottning.
MARIA (lemnar honom papperet).
Der är din visa! Låt ej moder se den,
Du vet hon likar eder vänskap ej!
Och tro mig broder, blir du Sverges kung,
Du annat får att tänka på än älskog,
O, att du icke blefve det!
GUSTAF ADOLF.
Hvi så?
Är det ej herrligt att en krona bära?
MARIA.
Se på vår far! Se hur hans panna fårats,
Hur hjessan kalnat, hur hans blick är mörk,
Och minns hur ofta sömnen flytt hans läger!
Ack Gustaf! gifve Gud du aldrig fick
Den tunga bördan lagd uppå din hjessa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
