Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Oxenstierna) och Kettil Carlsson (Wase), taga de svenska
prelaterna steget ut, blifva partichefer och ställa sig i spetsen för
riket. Redan på 1430-talet vågade en pretendent till Upsala
Erkebiskopsstol i sin tvist med Erik XIII om valet efter
Johannes Jerechini, då han, för att intyga sina rättigheter,
förskaffade sig svar af några lekmän på åtskilliga frågor, bland
dessa äfven framkasta den: »om, då konungen i Sverige var
frånvarande, Erkebiskopen var van att styra riket i verldsliga
mål» [1]. Det inflytande på Erkebiskopsvalet, som den
Skandinaviska kyrkans aflägsenhet från katholicismens centrum i
allmänhet inrymde åt konungamakten, var dock ännu så stort,
att det kostade ofvannämnde man, Olaus Laurentii, sedan
han genom Finland, Liffland och Polen förbi konungen lyckats
komma till Rom, betydliga skänker dels till det påfliga hofvet,
dels till den apostoliska kammaren, innan han hos Påfven
kunde öfvervinna konungens motarbetning. Och derpå
vågade han icke begifva sig hem, förr än han af Baselska
mötet 1435 blifvit stadfästad i sitt embete och erhållit en
föreskrift af detsamma till konungen [2]. Hvilken räddhåga ligger
ej uttryckt i dessa bemödanden att göra sig fullkomligt trygg
och säker, innan han vågade uppträda mot det verldsliga
öfverhufvudet? Och hvad tjenar mera såsom bevis på
konungamaktens öfvervigt än det factum, att en af konungen
mot Domkapitlets vilja tillsatt Erkebiskop, Johannes Jerechini,
i tio år innehade Erkebiskopsstolen? — Öfvergången till
fullkomligt sjelfständig handling, öfvergången ifrån att blott till
namnet vara »in culmine regiminis» [3] och att verkligen vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>