Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 2. Naturbeståndens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBESTÅNDET.
även dessa mer och mer genom stormar, rötskador, insektangrepp m. m. och
jämsides härmed sker beståndets föryngring.
I luckorna efter de träd eller trädgrupper, som dukat under för någon av
nämnda orsaker, uppkomma nya plantor efter frön, som fallit till jorden från
kringväxande livskraftiga träd. Varhelst en lämplig grobädd finnes för dessa
frön och varhelst tillräckligt ljus och utrymme erbjudes åt de spirande plantorna,
där skjuta de upp, så småningom ersättande de träd, som ej längre förmått motstå
tidens och stormarnas hänsynslösa framfart. Beståndet får småningom en helt
annan prägel än förut och företer en allt rikare omväxling. Gamla
motståndskraftiga trädjättar stå nu, enstaka eller gruppvis, överskärmande ett yngre släkte
av skilda åldrar, varav de kraftigaste individen eller grupperna skjuta upp
med sina toppar mellan de gamles kronor, avvaktande deras fall för att själva
i sin ordning bli härskare på platsen. Från att en gång ha varit likåldrigt, har
beståndet småningom övergått till olikàldrigt, och till de trädklasser, man i det
förra särskilde, komma nu ytterligare andra, nämligen dels överståndarna från
det gamla beståndet, vilka nu kunna sägas bilda ett överbestånd, dels den
uppkommande återväxten, vilken här får form av ett linderbestånd av skilda
åldersklasser.
Överförandet av det likåldriga beståndet till det olikåldriga går, om
naturen själv får ostörd verka, vanligen mycket långsamt. Jämsides med
förändringarna inom själva skogsbeståndet går även en omdaning av markbetäckningen
inom detsamma, och denna omdaning kan bliva av största betydelse för
skogsbeståndets vidare utveckling.
Det växttäcke, som kläder marken, kan nämligen vara av sådan
beskaffenhet, att den normala humusbildningen stores eller trädplantornas trevnad av
andra skäl omintetgöres. Skogens föryngring försiggår då långsamt och
ofullständigt, beståndet blir luckigt och glest, och en tydlig tillbakagång ger sig
tillkänna i hela dess beskaffenhet. En gång vackra och livskraftiga bestånd
kunna av sådan anledning så småningom överföras till tynande och
degenererade typer.
En annan följd av det förutvarande beståndets utglesning samt av
markbetäckningens och de övre jordlagrens därav betingade förändringar är att nya
trädslag kunna invandra i beståndet, där fatta fäste och till slut kanske rent av
uttränga det förutvarande trädslaget. I de flesta fall är det de
skuggfördra-gande trädslagen, som sålunda i ett senare skede av beståndets utveckling där
infinna sig och utbreda sig på de ljusbehövandes bekostnad. A brandfälten
uppkommer t. ex. först björken och bildar ett ofta nog tätt bestånd. Så
småningom intränger tallen och granen, vilken sistnämnda slutligen överflyglar och
uttränger tallen, till dess hon å sin sida genom (överhandtagagnde
råhumusbild-ning) mister förutsättningarna för vidare utveckling. Elden kommer då såsom en
befriare och återför marken till samma beskaffenhet som den, från vilken vi i
denna korta översikt av naturskogens uppkomst utgingo. I naturskogen försiggår
sålunda en ständig om än långsamt gående cirkulation, där det ena
växtsamhället avlöser det andra i långsam växling.
Med hänsyn till dessa förhållanden har man indelat våra naturliga barr-
— 25 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
