Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 5. Fröets förvaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsäde genom att efter bästa förmåga söka bevara det frö, som skördats under
goda fröår.
Fröets förmåga att kunna bibehålla sin grobarhet vid förvaring är olika hos
olika trädslag och därjämte i hög grad beroende av sättet för förvaringen. Några
fröslag förlora sin grobarhet redan efter få veckors förlopp, t. ex. pil- och
poppelarternas frö, andra, t. ex. almens och björkens, mista inom få månader en betydande
del av sin groningsförmåga, andra åter kunna bibehålla större delen av densamma
över vintern men förlora den därefter hastigt, t. ex. ekens och bokens m. fl., under
det att slutligen andra kunna bibehålla en viss groningsförmåga ända till flera
år, såsom fallet är med tallens och granens m. fl. barrträds frö. Såsom allmän
regel anses gälla, att groningsförmågan är störst strax efter frömognaden och
förloras därefter så småningom, fortare eller långsammare hos olika trädslag och
vid olika förvaringssätt. Exempelvis har av Schwappach’s undersökningar[1]
framgått, att grobarheten hos tallfrö redan få veckor efter klängningen sjunker
med bortåt 10 %, i andra året med 20 % och i tredje med 30 %.
Anmärkningsvärt är även enl. samma förf. tillbakagången i groningsenergi vid längre
förvaring. Å andra sidan har av Haack[2] iakttagits, att tallfröets groningsenergi är
olika under olika månader av året. Den avtager på senhösten och vintern för att
åter ökas på våren. Vid fröprov är detta förhållande av stor betydelse för
bedömande av fröets värde. Anmärkas bör, att själva groningsförmågan växlar
hos olika trädslag, och det så att vissa trädslags frö hava av naturen en hög
grobarhetsförmåga, d. v. s. större antalet av de producerade fröna kan
utbilda groddar, under det att andra trädslag av naturen hava helt ringa sådan,
d. v. s. ett jämförelsevis ringa antal frökorn förmår utbilda grodd. Men fröets
bruksvärde beror icke endast av dess förmåga att gro, utan även av den
hastighet och intensitet varmed groningen sker. Detta benämnes groningsenergi. Med
hänsyn till denna groningsenergi, som även ger sig tillkänna genom förmågan
att utbilda en fullständig planta, synes det av Haack’s[3] undersökningar framgå
som om densamma i högre grad än själva groningsförmågan påverkades av
förhållandena under förvaringen. Haack fann beträffande tallfrö följande:
| Vid en groningsprocent av | 50 | 55 | 60 | 65 | 70 | 75 | 80 | 85 | 90 | 95 % |
| uppkommo plantor i % | ||||||||||
| vid gynnsamma förhållanden | 11 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 41 | 47 | 54 | 61 % |
| vid ogynnsamma | — | — | 2 | 4 | 7 | 9 | 12 | 16 | 20 | 27 % |
| vid medelgoda | 2 | 7 | 11 | 17 | 22 | 28 | 34 | 41 | 48 | 56 % |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
