Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 1. Fläcksådd eller rutsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄCKSÅDD.
det man i själva verket önskar, ty merendels har arbetaren benägenhet för att
medvetet eller omedvetet öka avståndet mellan rutorna. Det ofta vid rutsådder
använda sättet att låta en flygelman börja upptagandet av såddrutorna i
kulturfältets längdriktning och därefter låta arbetarne efter hand rycka in, sedan några
rutor upptagits av den förre, leder vanligtvis till att arbetet onödigtvis fördröjes,
emedan dels en del av arbetsstyrkan får vänta tills deras tur kommer att börja,
dels de som slutat sin rad sällan påbörja en ny förr än alla arbetarne
framkommit.
Det för våra vanliga sådder av barrträdsfrö mest använda avståndet mellan
såddfläckarne är i,s meter mellan raderna och i,2 m. mellan fläckarne i varje
rad. Antalet säddfläckar pr hektar blir dä omkr. 5,500. A mager jord eller
under förut omnämnda förhållanden, som betinga trängre förband, kan avståndet
mellan raderna minskas till i,2 m., i vilket fall omkr. 7,000 såddfläckar få rum
på hektaren. Ek- och bokollon sås helst med i meter mellan såväl rader som
rutor i raden, då 10,000 såddgropar fås pr hektar. I utlandet sås betydligt
tätare.
Vid strecksådd upptagas säddstrecken helst så att strecken i varje rad
komma mitt framför mellanrummen mellan strecken i angränsande rader, vilken
anordning även med fördel kan användas vid vanlig rutsådd.
Arbets- och fröåtgången vid användande av denna sàningsmetod varierar
ansenligt under olika förhållanden och därmed även kostnaderna.
Ar marken svårarbetad, måste till såddfläckarnes upptagande användas män,
och kan i sådant fall ett hjon eller en pojke utså och nedmylla fröet efter 2—3
rutupptagare. Är marken mera godartad, plägar ett hjon som sår kunna jämnt
följa en man som tager upp rutorna. Ä mycket lättarbetad mark kan ett hjon
både upptaga såddfläckarne och däri utså och nedmylla fröet, eller kan till
sistnämnda arbete användas minderåriga. Härav framgår, att arbetsåtgången är
mycket beroende av markbeskaffenheten.
A vår vanliga, tämligen svårarbetade skogsmark kunna i.OOO såddfläckar
upptagas, luckras och besås med 1 mans- och r/2 hjonsdagsverke, vilket med
nuvarande arbetspris gör omkr. 12—13 kr. pr har. vartill komma kostnaderna
för fröet. Är marken synnerligen lättarbetad, såsom å sandmo eller förut
löpbränt hygge, kan arbetskostnaden nedbringas till hälften. Löpbränning av
hygge plägar gå till 5—10 kr. pr har. Upplägges riset i högar, går kostnaden
vanligen till omkr. 10—15 kr., för så vitt allt ris upplockas. I annat fall blir
det vida billigare.
Vid gropsådd kan en karl sällan upptaga mer än 800 gropar, därest
marken är något stenbunden. Är marken lös och stenfri eller kan spiralborr
eller sättpik användas, förmår en man upptaga intill 1500 såddfläckar.
Vid sådd å omvänd jordtorva kan en man endast upptaga omkring 400 torvor
om dagen.
Fröåtgången vid rutsådd är beroende av såddrutornas antal och fröets
beräknade plantprocent d. v. s. de uppkomna plantornas antal i förhållande till
antalet utsådda frö. Denna plantprocent är synnerligen svår att beräkna, dä den
— 123 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
